Arkeologi & Historiebloggen

Arkeologi Historia blogg

Arkeologi & Historiebloggen handlar om arkeologi, pågående utländska och egna utgrävningar, nya upptäckter, kultur- och religionshistoria, antiken, myter, resor och kuriosa samt humor och tidlös politik.

Richard Holmgren är arkeolog med fokus på Mellanöstern, skribent, föreläsare, illustratör och guide, är religiöst liberal och partipolitisk agnostiker som driver företaget ARCDOC Arkeologisk Dokumentation. Han är också stolt sambo med Virginia och husse till Milou.

Medelhavsmuseet Program

26 november 2019, kl. 18:00 - 19:00

Arkeologen Richard Holmgren pratar om sina erfarenheter av fjärran expeditioner och utgrävningar.

Var: Medelhavsmuseet, Stockholm
Pris: 80kr
Boka plats här


Denna föreläsningsafton kan du lyssna till spännande upptäckter av svunna kulturer, fältlägren, var man letar samt de krafter som leder fram till nästa flodkrök. Att hitta det man söker är en skildring i sig, men månader i tält och sterila öknar ger också tid för reflektion. Under kvällen möter du biblisk arkeologi, försvunna städer och helgedomar, heliga berg och möten med förlorade skepp.

Hur är det att som yngling vara med och öppna en grav från faraonisk tid - att stå öga mot öga med en mumie och nästa dag finna en krukskärva i en leråker? Vad är drivkraften bakom sökandet i djungel och ödemark och hur kan myter och legender bemötas vetenskapligt? Är barndomsdrömmar med upptäcktsresande som förebild passé, arkeologiskt kontroversiella eller kanske till och med nödvändiga i vardagslunken? Låt oss rida mot solnedgången!

Richard Holmgren and Andreas Liljegren, Dyatlov Pass 2019. Illustrations: courtesy of Bedtime Stories 2019.

The team behind the celebrated YouTube series “Bedtime Stories”, have a real passion for the unexplained. Their productions combine stunning illustrations with well researched and spellbinding narration. In their recent episode “Return to Dead Mountain” (The Dyatlov Pass Incident - Part 3), their video and Podcast depicts our expedition and new theory of 2019. Kudos to a great production team for presenting our effort in this thrilling manner - not the least for being cartoonized, which really felt awarding. 
 

See Bedtime Stories and “Return to Dead Mountain”

Wonderful treasures await in the tomb of China's first emperor. Read the story here

Del 2 av Expedition Noa i Vetenskapsradion Historia. Fortsätt din resa med Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren till Arenigrottan i Armenien där världens äldsta vinframställningsplats upptäckts. Hör om Noas vin, om urgamla dryckesoffer och om hur 6000-årigt vin smakar.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren fortsätter sin resa i Armenien på jakt efter kulturhistoriska spår efter Noa och arken. I Areni besöker de grottan som visat sig innehålla spåren efter världens äldsta vinframställning - en 6000 år gammal vinpress omgiven av gravar, halshuggna människor samt get- och fladdermusavföring. Var det "Noas vin" som framställdes här? Vad betydde vinet i urgamla ritualer och hur kan det ha smakat?

Följ Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren till Armenien och deras jakt efter de historiska spåren efter Noa och arken. Expedition Noa söker efter lämningarna bland megaliter och kloster.

Tillsammans reser de till Armenien på jakt efter de historiska spåren efter Noas ark. Uppe på högplatåerna finns rester efter ett märkligt bronsåldersmonument, Zorats Karer, som kan hjälpa oss att förstå myterna om Noa och varför just Ararat traditionellt kommit att associeras med arken. Fruktbarhetsmyter, heliga berg, fårskötsel och översvämmande floder är några av rötterna till myterna om Noa, menar Richard Holmgren – myter som sen fått konkret form vid två berg i Anatolien och Armenien. Och vid ett av bergen har man dessutom hittat vad man menar är resterna av arken, en relik som nu förvaras i Armeniens heliga stad.

Oupptäckta Skatter - Qin Shi Huangdis grav. Illustration Richard Holmgren ARCDOC
Jordbruk, mat och beredning i forntiden. Illustration: Richard Holmgren ARCDOC
I volym 3 av ”Forntid möter framtid” kan du läsa om spåren av de första jordbrukarna, om hanteringen av råvaror samt maten under stenålder till järnålder. Den arkeologiska rapporten bygger på utgrävningsresultaten i ESS-området i Lunds kommun. Det senare är en en sameuropeisk forskningsanläggning, European Spallation Source, som uppfördes över de arkeologiska lämningar som behandlas i rapporten. 
 

Med sina över 200 resta stenar har fornlämningen Zorats Karer ofta kommit att kallas för ”Armeniens Stonehenge”. Megaliterna på den karga och klippigt branta platån i sydöstra Armenien, är även kända under namnet Karahunj. De mellan en halv till tre meter höga basaltstenarna är hittransporterade från naturliga förekomster några kilometer från platsen. I huvudsak består monumentet av en central stencirkel med långt utstickande armar av stenrader mot norr och söder. Men här döljer sig även gravar, andra geometriska formationer och ett åttiotal av stenarna bär karakteristiskt cirkulära hål i toppen. 
 

Zorats Karer med en centralt placerad kammargrav. Den är täckt av ett röse och omgärdas av en cirkelformad rad av resta stenar. Till höger och bort i fjärran syns kedjan av resta megaliter, vilka egentligen utgör toppen av en underliggande lång mur. Foto: Richard Holmgren

Hålen i stenarna har genom åren kommit att uppmärksammas av bland annat ryska och armeniska forskare inom ramen för studier i arkeoastronomi. Dessa menar att den forna kulturen skulle ha använt hålen som syftlinjer för att markera bestämda himlafenomen. Inom akademin har detta dock blivit en stötesten och många ledande arkeologer motsäger sig dessa teser och anser istället att hålen är av mer praktisk natur – det vill säga för att underlätta forslingen av stenarna till platsen. Inte bättre blev saken när man för knappa femton år sedan, genom en stadga i den armeniska nationalförsamlingen, fastslog att kalla monumentet för ”Karahunj-observatoriet”. Det råder således ingen tvekan om att det outgrundliga och svårdaterade monumentet kräver vidare arkeologiska studier för att utröna stenarnas andemening. Redan år 2000 genomförde Universitet i München en inventering som kom att identifiera stenformationerna med en nära 3800 år gammal nekropol från Mellanbronsåldern. Man trodde sig även kunna urskilja försvarsmurar som intrikat inkorporerats med anläggningarna - detta 1500 år senare.
 

Knappt hälften av de ca 200 resta stenarna har ett borrat hål i toppen – vilket efter utgrävningen visade sig endast vara halva sanningen. Foto: Richard Holmgren

Under sensommaren 2018 återupptogs undersökningarna på platsen och under ledning av Prof. Ashot Piliposyan vid Institutet för Arkeologi och Etnografi i Jerevan, kom jag att sätta spaden i en av södra Kaukasus ouppklarade gåtor. Vi kan nu konstatera att området innehåller ett flertal jättelika kammargravar med ingångar mot väster. Framför gravportarna finns spår av cirkulära inhägnader om ett tjugotal meter i diameter – en slags rituell förgård till de grandiosa grifterna. Utgrävningarna visar också att de norra och södra stenraderna mycket riktigt döljer bastanta och under jorden sammanhängande murar. De resta stenarna bildar här en nästan bröstvärns-liknande fasad mot vidderna i öster. Det hela ser dock ut att ha haft en rituell funktion snarare än en, för de levande, mer funktionell sådan (se rekonstruktionsskissen nedan). 

I egenskap av observatorium ser det måhända mörkt ut då flera av stenarna även har hål under jord samt att de perforerade stenarna även ingår som liggande täckstenar över kammargravarna från bronsåldern. Med spänning återupptas grävningarna under nästa år vid sidan om en nära stundande vetenskaplig rapport.

av Richard Holmgren
 

Skiss föreställande en rekonstruktion av den framgrävda muren som dolde sig under stenraderna. Illustration: Richard Holmgren
Utgrävningsteamet av Zorats Karer, poserandes vid den kammargrav som undersöktes under augusti 2018.

Välkomna att lyssna på den nya podcasten Oupptäckta Skatter med journalisten Emil Sergel och arkeologen Richard Holmgren!

Lyssna till berättelser om livet bakom arkeologin, om lägerliv och expeditioner i annorlunda miljö. 
Avsnitt 197

“Den där känslan av att öppna upp kistlocket och stirra ned på ett ansikte som inte sett dagens ljus på fem tusen år – det är någonting annat än arkeologi som kickar igång då. Det är både stort och något märkligt över det. Man känner doften av förruttnelse trots att kistan varit stängd i fem tusen år. En luftmängd som varit inkapslad och inte har sipprat ut – man drar ett andetag från forntiden…”

Etiketter: podcast arkeolog husky

Nyhetsbrev...

ARCDOC Nyhetsbrev

Vill du få mail om nya artiklar på bloggen, aktuella föredrag samt tips om nya spännande resor - fyll då i fälten nedan. Du kan avsluta med ett klick när du vill.

Podcasten
Oupptäckta Skatter

Resor just nu

...Biblisk Arkeologi, vårresa 2019
 

...Armenien - Legender & Arkeologi öster om Ararat, höstresa 2019
 

...Resa till Kungens Italien & Etruskerna 
 

Konferensresa
med upplevelser

Senaste inlägg

ARKIV

Länkar

Senaste kommentarer