Arkeologi & Historiebloggen

Arkeologi & Historiebloggen handlar om arkeologi, pågående expeditioner och egna utgrävningar, nya upptäckter, kultur- och religionshistoria, antiken, myter, resor och kuriosa samt tidlös politik. Slutledningar och åsikter i inläggen är författarens egna.

Richard Holmgren är arkeolog med fokus på Mellanöstern, författare, föreläsare, illustratör och guide, är religiöst liberal och partipolitisk agnostiker som driver företaget ARCDOC Arkeologisk Dokumentation. Han är också stolt sambo med Virginia och husse till Milou.

2022 > 09

Skor i väggen. Foto: Richard Holmgren
Skor i väggen. Foto: Richard Holmgren

Hur vanligt det har varit att gömma skor i boningshusens väggar, är svårt att säga. Det är inte heller lätt att ge ett entydigt svar på individuella eller kulturspecifika uttryck. Vi känner idag till flera exempel på förseglade skor från Europa, framförallt från Balkanområdet och Tyskland men även från flera fall i Sverige. Sedan medeltiden och fram till förra seklet har skor gömts undan i både väggar, under golvbrädor eller murats in i spisar.
 

skor i väggen

Denna tradition kan sannolikt spåras ännu längre tillbaka i tiden, men vid arkeologiska utgrävningar kan det ofta vara svårt att separera objekt av symbolisk innebörd från sådant som bör betraktas som naturligt avfall. Inom arkeologin brukar företeelsen med avsiktligt deponerade objekt samlas under definitionen byggnadsoffer eller rituella nedläggningar. På engelska används ofta termerna spiritual middens eller foundation deposits. Detta gäller inte enbart skodon, men även andra föremål såsom figuriner, hårnålar och yxor. I regel är detta ägodelar som medvetet förseglats på platsen för att lämna ett personligt avtryck eller att i egenskap av lyckoamuletter vara till beskydd och välmåga för de boende. Föremål med utmärkande symbolvärden kunde således användas för att gynnsamt påverka naturens gång genom rituella handlingar. 
 
I förhistoriska huslämningar där väggarna ofta bestod av flätverk, är det inte ovanligt att istället hitta föremål som deponerats i boningarnas stolphål. Kring medelhavsområdet, från brons- och järnåldern, finns dock flera exempel på ceremoniella skyddsföremål som nedlagts både under trösklar eller inuti stenväggar. Ofta handlar det om keramikskålar med ett varierande gåvoinnehåll för att blidka husgudar eller pilspetsar för att bejaka goda krafter. De senare anspelade då på den dualism som pilen representerade i hur tagande av liv samtidigt var förutsättningen för skapandet av nytt liv. Pilspetsen blev med andra ord en sinnebild för den livgivande kraft som vi även känner från kärleksguden Amors pilar. Att tillförsäkra sig alstringskraft var en garanti för nya generationer av både barn och kreatur.

skor i väggen

Förklaringen till deponeringen av skor, kan kanske bäst förstås som en intim koppling mellan skobärarens väsen och dennes närvaro, ofta som ett beskydd. Vi vet att många kulturer världen över har ägnat särskild betydelse och kraft till just skodon eller fotavtryck eftersom sådana utgjort en fysisk länk till de som beträtt samma mark. Det kan exempelvis handla om indirekta spår såsom pilgrimsmärken i form av inristade fotavtryck, likt de från vallfärdande till Katarinaklostret på Sinaihalvön. Det ska också sägas att världens idag äldsta lädersko - den 5600 år gamla sko som återfanns i en grop vid ingången till den armeniska kultgrottan i Areni, mycket väl kan ha representerat ett rituellt objekt för avvärjande av onda väsenden. Även i vår egen tid hålls illvilliga krafter på avstånd när bröllopsparets bil förs fram med skramlande burkar och skor fästa i snören. Samtidigt kan pressbilden på en förlorad sko utgöra ett besjälat avtryck från ett dramatiskt människoöde.
 
av Richard Holmgren

Etiketter: skor, väggen, golvet, gömma, etnologi

Illustrationer

Resor

Populärt

Senaste inlägg

ARKIV

Länkar

Senaste kommentarer