Arkeologi & Historiebloggen

Mot denna bakgrund kan vi då ta steget ytterligare dryga tvåtusen år tillbaka och till vinframställningen i Arenigrottan. Genom DNA-studier på parallella druvsorter från södra Kaukasusområdet kan man på goda grunder förmoda att bären från Arenigrottan var odlade till skillnad mot just vildvin. Både Georgien, norra Iran och Armenien tillhör nämligen vinodlingens vagga. Att de förhistoriska druvorna från Areni hade en smak som var ganska snarlik den från det samtida området av dagens Georgien, är därför också ett rimligt antagande. De senare är vidare stamfäder till Pinot Noir-druvan och just det faktum att man i Areni drev fram odlade druvor, ger en bild av en avancerad vinframställning där man redan tidigt säkerligen nyttjade kåda för både konservering och smaksättning. I kontrast till vilda druvor vet vi åtminstone att smaken var mindre sur och mer aptitlig.

Eftersom vinet hade trampats i grottan så kan vi förmoda att det fanns en bakomliggande tanke med detta - den att grottans svala atmosfär var gynnsam för både vinframställning och lagring. Men detta behöver nödvändigtvis inte vara hela sanningen. Det är faktiskt möjligt att vinet framställdes i grottan av helt andra orsaker - det vill säga för användning i rituella sammanhang. Nästan samtliga kärl omkring själva vintrampningsytan innehöll nämligen mänskliga kvarlevor. Detta både i form av offer och gravar. Det är därför inte orimligt att grottans vinframställning var tillägnad de döda eller en fruktbarhetsgudinna som krävde ständiga livsbejakande vinoffer av den röda substans som alltmer kom att ersätta blodsoffer. De mindre ”dryckeskärl” som hittades i sammanhanget kan då istället vittna om uthällande av vinoffer, så kallad libation. Sådant vin behöver därför inte ha intagits som dryck.

Att sitta i grottan och förtära vin som jag gjorde, kan med andra ord ha upplevts som exceptionellt blasfemiskt för 6000 år sedan. Möjligen kan det idag liknas med att ha en vinprovning av nattvardsvin på altaret i en kyrka - eller för att ta det ytterligare en nivå – att samtidigt smaska i sig oblater istället för chips. Det är därför inte orimligt att den 6000 år gamla vinsmaken var fullständigt ovidkommande. Åtminstone den från världens idag äldsta vinproduktion - det vill säga det vin som framställdes inuti grottan.  
 
Richard Holmgren