Arkeologi & Historiebloggen

HUR TAR MAN ELEFANTER ÖVER ALPERNA LIKT HANNIBAL?

Föreläsning av Richard Holmgren

När: 20 februari 2020, kl. 18:00 - 19:00
Var: Medelhavsmuseet i Stockholm
 

Året var 218 f.Kr. när fältherren Hannibal tog romarna på sängen och marscherade över Alperna mot Rom. Med sig hade han en kolossal armé, men även sina legendariska stridselefanter. Vilka var dessa individer och hur klarade elefanterna kyla och snö? Kvällens föredragshållare, arkeologen Richard Holmgren, berättar om Hannibals stora utmaning utifrån praktiska erfarenheter av elefanter i snö, rekognoseringar i Alperna och genom nedslag i Kartagos historia.

Var är spåren efter Hannibals armé på 50 000 man, vilken rutt tog han och vad händer när smältande glaciärer blottar ny mark?
Richard skildrar även historien om när han själv planerade en elefantexpedition i Alperna - detta utan framgång. Vad hände egentligen och vad kan man lära av detta?
 

Biljett hittar du här

Utifrån några ovanliga arkeologiska fynd kan vi kanske närma oss svaret på den spännande frågan om varifrån idén till våra julljusstakar och julgranar kommer. Det ska visa sig att julgranar och julljusstakar faktiskt är samma sak.

En lampa berättar
Vår berättelse börjar av nödvändighet varken bland julgranar, ljusstakar eller i en juletid med Kristi födelse i fokus. Som allt annat omkring oss börjar denna historia högt över trädkronorna och långt ut i ett stjärnsprakande himlavalv. Den sjuarmade ljusstake som nu pryder fönstren i nästan alla hem har följt med en ansenlig tid. Sedan länge har dock lampornas olja ersatts av vax och vidare numera av elektricitet. De sju ljusen hämtar sin omväga tanke från den bibliska arenan och inte minst från den sjuarmade ljusstake som ursprungligen prydde det första templet i Jerusalem. Enligt den judiska traditionen känner vi denna under namnet menorah. Denna var en vital komponent i israeliternas religionsutövning och vi känner den redan från berättelsen om Moses och hans folks fytioåriga ökenvandringen - en legendarisk händelse som brukar förläggas 3500 år tillbaka i tiden.
 

Världens äldsta "juleljus"?
Vid en utgrävning av ett 2700 år gammalt bostadshus i nuvarande Jordanien, hade jag förmånen att gräva fram en speciell typ av oljelampa. Nästan samtliga lampor från denna tid hade vanligen en modellerad flik som fungerade som hållare för själva veken. Ni kan se en sådan längst till vänster i bilden nedanför. Man skulle kunna beskriva denna typ av lampa som en keramikskål där man tryckt ihop ena halvan för att hålla den brinnande veken på plats. Lampan fylldes sedan med olivolja.
Men, åter till det specifika fyndet - just den framgrävda lampan hade istället sju modellerade flikar. Ni kan se en variant av en sådan lampa i mittenbilden nedanför. Den oundvikliga frågan infinner sig om denna lampa möjligen representerade en vardagsvariant av den sjuarmade ljusstake, menorah, som samtidigt pyntade Jerusalems första tempel?
 

Vad stod i templet?
Frågeställningen kräver lite aktsamhet eftersom spekulationer av denna typ skulle kunna kasta den bibelarkeologiska vetenskapen tillbaka till 1800-talet. Med risk för att göra detta så väljer jag ändå att gå vidare. Den observante är medveten om att beskrivningen av menorah kan ha nedtecknats efter den tid som de den framgrävda och sjuflikade lampan representerar. Vidare råder det en oenighet om det ursprungliga utseendet på den sjuarmade ljusstake som prydde den tidigaste tempelperioden i Jerusalem. Men, sju är åtminstone alltid sju.
Den framgrävda lampan hade just sju flikar och vidare är det en lampvariant som ibland hittas i det syropalestinska området. Vi vet att avbildningar av menorah blir vanliga från det första århundradet. Dess sju armar är alltså inga hållare för vaxljus utan istället tidstypiska piedestaler för oljelampor. Du kan se hur menorah vanligen avbildades på bilden ovanför längst till höger, där den dekorerar en lite modernare oljelampa från det första århundradet.
Med andra ord vet vi inte säkert om framgrävda och sjuflikiga lampor strävade efter att efterlikna den samtida tempelljusstaken. Men sannolikt uttrycker de båda en tradition från vilken även menorah hämtat sitt stoff. Vad är då detta för traditon?
 

Siffermagi och himlakroppar
Det heliga sjutalet är det bäst representerade inom siffermagin. Dess manifestation sjuder genom många religionshistoriska teman och når ett mer väldokumenterat kulmen i den judiska traditionen. Därifrån inspirerade den vidare de kultursfärer som spreds från det östra Medelhavsområdet. I Bibeln till exempel, inramas som bekant hela textsamlingen med sjutalet - allt från skapelseberättelsens sju dagar fram till Uppenbarelsebokens sju sigill. Sjutalets magi var dock ett etablerat faktum redan tidigare - exempelvis i den sumeriska tankevärlden, där vi hittar de sju kända himlakropparna som gav upphov till de sju veckodagarna. Ett bronsföremål från andra årtusendet f.Kr., återfunnet i Lchasen i Armenien (nedan), illustrerar till och med solsystemets sju kända himlakroppar rent objektivt. Längst till vänster syns jorden med sinna sfärer och solen återfinns längst till höger. Däremellan finns fästen för månen, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus.
 

Guds förlorade hustru
Enligt det Gamla Testamentet gav Gud instruktioner till Moses om utformningen av menorah. En teori är att dess gestaltning är hämtad ur hebreisk kosmologi där de sju utbredda grenarna representerade just de sju ovan nämnda himlakropparna. Upphovet till utseendet kan också återfinnas i moriah-busken vars grenverk inspirerat till lampans grenliknande form. Det är spännande att se hur kopplingen mellan detta grenverk och de sju himlkropparna leder oss till föreställningen om livsträdet, representerat genom gudinnan Asherah. Denna kananitiska gudinna (Athirat) finns vida dokumenterad i de kilskriftstavlor som återfunnits i det forna Ugarit och vi känner henne som gemål till guden El. Denna tidiga gudavärld med flera gudar blev dock bortrensad i de fem moseböckerna, detta för tron på en enda gud - den abrahamitiska gudom som vi idag känner som just, Gud.

Järnålderns julgranar
På ett akkadiskt sigill från 2200 f.Kr. kan man beskåda gudasagan om Eden där det sjugrenade trädet har en central funktion. Mot denna bakgrund är det lättare att förstå hur den sjuarmade ljusstaken likaledes kan ha representerat en kosmologi som inte bara inspirerade den judiska trosläran, men som faktiskt också blev lite motsägelsefull. Detta eftersom menorah växt fram ur traditionen om offerlundens fruktbara träd, det vill säga gudinnan Asherah, som samtidigt kom att stå i den ende gudens hus - templet.
Under samma tidsperiod som det första templet, fast ute i byarna, var det vanligt att folk dekorerade offerlundarnas livsträd med votivgåvor. Genom att skänka något av värde till livets träd så hoppades man därmed få något livsbejakande tillbaka. Det är säkert inte en tillfällighet att de gåvor som vi idag kallar julklappar ska läggas under julgranen och även utdelas från livsträdets domän. I förhistorisk tid hängdes votivgåvor upp i trädet på samma sätt som vi idag dekorerar våra julgranar. Mängder av perforerade fruktbarhetssymboler vittnar om just denna urkund.
 

Kulturkrock blir julpynt
Turerna kring sjutalet, lamporna och trädet är således mer komplicerade än de vill ge sken av. Oljelamporna som flämtar i arkaiskt dunkel kan dock fortfarande sprida ljus över flydda tider. De låter oss åtminstone förstå att kulturkrockar såsom den mellan den ende guden och fruktbarhetsgudinnan (trädet i offerlunden) faktiskt kan leva sida vid sida genom olika perioder och forma ritualer även i detta nu. Vi kan också på lite omvägar säga att våra julljusstakar och dekorerade träd faktiskt har varit beroende av varandra sedan tidernas begynnelse. De representerar trots allt samma sak - livsträdet - där vördnad och givande genererar alstringskraft. Utan vår omsorg kommer trädet aldrig att bära någon frukt - en pånyttfödelsens återvändsgränd och en antites till julfirandets innersta väsen.

av Richard Holmgren


Julbocken då? Ja, den traditionen är minst lika gammal som livsträdet och planeterna. Du kan läsa mer om denna genom att klicka på bilden nedan.

God Jul & Gott Nytt År 2020!