Arkeologi & Historiebloggen

Arkeologi och Historiebloggen

Arkeologi & Historiebloggen handlar om arkeologi, pågående utländska och egna utgrävningar, nya upptäckter, kultur- och religionshistoria, antiken, myter, resor och kuriosa samt humor och tidlös politik.

Richard Holmgren är arkeolog med fokus på Mellanöstern, skribent, föreläsare, illustratör och guide, är religiöst liberal och partipolitisk agnostiker som driver företaget ARCDOC Arkeologisk Dokumentation. Han är också stolt sambo med Virginia och husse till Milou.

2020 > 11

Kommande artikel...

Bagdadbatteriet

Visste du att det fanns batterier för redan tvåtusen år sedan? Hur kan detta egentligen vara möjligt och i sådana fall - vad använde man dem till? Finns det kanske en förklaring till detta snart åttio år gamla mysterium?

gammalt batteri

Under stora delar av föregående sekel var elektricitet något som vi kanske främst förknippade med glödlampor och belysning. Komplexa samhällen kom därefter att utveckla alltmer effektiva metoder för att alstra den elkraft som formade vardagen på såväl fabriksgolv som i våra hem. Likström blev växelström och vi såg enklare maskiner förvandlas till allt från kylskåp och hjälpmedel inom sjukvården till framsteg såsom de inom dagens elbilsindustri. Av erfarenhet är denna linjära utveckling helt i sin ordning. Det är därför inte utan anledning som vi höjer på ögonbrynen när vi står framför en tvåtusen år gammal galvanisk cell som är kapabel att producera en spänning på upp till 1 volt. Ja, ännu mer om manicken hade seriekopplats - man har nämligen hittat flera batterier.
Låt oss därför titta närmare på det så kallade Bagdadbatteriet. 

Batteriet hittades 1938 av den tyske arkeologen Wilhelm König – antingen på en utgrävning strax utanför staden Bagdad i Irak eller möjligen i stadsmuseets egen källare. Om detta råder fortfarande oenighet även om cellen utan tvekan är långt över tusen år gammal. Batteriet daterades inledningsvis till parthisk tid och således till de närmaste två århundradena kring Kristi födelse. Redan tidigt spekulerades det i att batteriet möjligen hade använts för elektrolys – det vill säga för att belägga exempelvis silver med en patina av guld. Att elektropläterade silversmycken aldrig hade påträffats från denna tid och att parthiska bågskyttar var mindre bevandrade i diverse teknikaliteter, ansågs dock mindre problematiskt. 

Bagdadbatteriets olika delar. Illustration: Richard Holmgren Bagdadbatteriets olika delar. Illustration: Richard Holmgren

Under tidigt åttiotal stod undertecknad med sin morfar och experimenterade i familjens garage. Bagdadbatteriet kapacitet skulle undersökas närmare och alla stora ting börjar i ett garage. I linje med de gamla fynden så bestod Bagdadbatteriet av en drygt 13 cm hög keramikurna som fungerade som behållare för själva batteridelen. Den senare var en tunt uthamrad kopparcylinder som var pluggad i botten av en bit naturlig asfalt – så kallad bitumen. Krukans karaktär har dock föreslagits vara typisk för sassanidisk tid och skjuter i sådana fall fram batteriets ålder till mitten av det första årtusendet. Inuti cylindern satt en järnstav som hölls på plats genom ytterligare en asfaltsplugg i toppen. Anordningen skulle sedan kunna fyllas med exempelvis druvsyra eller vinäger, vilket fungerade som elektrolyt. Rent teoretiskt så skulle denna förening av komponenter kunna generera ström - och glödtråden i en modern liten lampa skulle då sprida ljus över en dunkel forntid. Mycket riktigt - så var också fallet och morfar och jag gjorde high-five. Bagdadbatteriet fungerade!

Heron av Alexandrias tvåtusen år gamla ångkula (aeolipile). Mekanismen bestod av en roterande metallsfär där ånga pressades ut ur två vinklade utströmningsrör.  Illustration: Richard Holmgren Heron av Alexandrias tvåtusen år gamla ångkula (aeolipile). Mekanismen bestod av en roterande metallsfär där ånga pressades ut ur två vinklade utströmningsrör. Illustration: Richard Holmgren

Idag menar vissa att antikens präster kunde ha nyttjat elektriciteten för ”hokuspokus” i rituella syften. Om det skulle ha sprakat eller vibrerat framgår inte tydligt. I häpna betraktares ögon skulle resultatet ha varit lika mystiskt som de för tiden ryktbara och ”automatiska” dörröppnarna som drevs av ånga. Förvisso har ingen hittat spår av sådana ångkonstruktioner, men från Bagdadbatteriets samtid vet vi att den grekiska uppfinnaren Heron från Alexandria konstruerade en roterande ångkula. Med andra ord var denna epok inte helt främmande för diverse raffinerade påfund. Det har även föreslagits att batteriets likström kan ha använts i rent medicinskt syfte för att stilla smärta. Vi måste då helt enkelt fråga oss om 0,5 volt genom örsnibben var överlägset dåtidens dunderkurer i form av bordsvin, cannabis eller opium? Förmodligen inte. Hypoteserna är många.

Till sist kommer vi då fram till själva fest-sabotören. Det är dags att med arkeologiska ögon försöka förstå Bagdadbatteriets egentliga funktion. Vi vet alla att tonårens garageexperiment inte räcker långt i akademiska kammare - så låt oss därför beakta följande. Det är faktiskt möjligt att ”batteriets” kopparcylindrar ursprungligen innehöll nedskrivna skyddsformler eller välsignelser. Det finns idag ett flertal arkeologiska fynd som stödjer denna hypotes och ett av dessa kommer från Bagdadbatteriets närområde. Från utgrävningen av ett hus i den antika staden Ctesiphon, tre mil söder om Bagdad, har man nämligen funnit en unik kruka från sassanidisk tid. Denna innehöll flera batteriliknande kopparcylindrar som också var igenpluggade med bitumen i bägge ändar. Känns det igen?
Inuti en av kapslarna återfanns även fragment av papyrus. Några rester efter järnstavar återfanns dock inte, men det är inte omöjligt att det var runt sådana som de magiska papyrustexterna var upprullade. En konstruktionsmässig likhet från vår egen samtid skulle då kunna vara en så kallad buddhistisk manicylinder (bönekvarn) vilken innehåller en uppvirad pappersremsa med mantran eller böner.
Bagdadbatteriets behållare, själva urnan, behöver vidare inte vara märkligare än de större varianter i vilka ett annat känt textmaterial förvarades - de så kallde Dödahavsrullarna. Dessa rullar är dock en annan historia och ska inte sammanblandas med kopparcylindrarnas eventuella textinnehåll.

 

En sentida bönekvarn (manicylinder) från Tibet. Inuti behållaren förvarades en rulle med bönetexter. Foto: Richard Holmgren

Den arkeologiska tolkningen motsäger dock inte att man verkligen uppfann förutsättningarna för ett fungerande batteri för nära tvåtusen år sedan. Problemet är bara att Tigrisdalens gamla invånare sannolikt inte visste om det. Det kan också vara så att Bagdadbatteriet verkligen var ämnat till att producera en elektrisk laddning - märkligare saker har hänt. Men frånsett batteriet i sig så finns det ännu inga kompletterande fynd som indikerar att detta skulle vara fallet. Tanken är ändå svindlande, för tänk så mycket saker det finns i vår egen omgivning - ting som äger en fantastisk potential men som vi ännu inte har en aning om.
 
av Richard Holmgren

Mysteriet vid Djatlovpasset, dokumentär i SVT (Foto: Dyatlov Foundation).

Mysteriet vid Djatlovpasset

Ny svensk dokumentär i Sveriges Television (58 min) 
Premiär på SVT-Play den 31 januari 2021
samt i SVT2 den 4 februari, kl. 20.00

 

En produktion av PANNRUMMET & SVT
 

Djatlovpasset

Documentary premiere
Mystery at the Dyatlov Pass
Swedish Television (SVT), January 31, 2021

Dyatlov Pass - documentary 2021. Foto: Swedish-Russian Dyatlov Pass Expedition 2019

Resor just nu

...Res i Hannibals fotspår, sept 2020
 

...Armenien - Legender & Arkeologi öster om Ararat, vårresa 2021
 

...Resa till Kungens Italien & Etruskerna - hösten 2020
 

Konferensresa
med upplevelser

Senaste inlägg

ARKIV

Länkar

Senaste kommentarer