Arkeologi & Historiebloggen

Arkeologi & Historiebloggen handlar om arkeologi, pågående expeditioner och egna utgrävningar, nya upptäckter, kultur- och religionshistoria, antiken, myter, resor och kuriosa samt tidlös politik. Slutledningar och åsikter i inläggen är författarens egna.

Richard Holmgren är arkeolog med fokus på Mellanöstern, författare, föreläsare, illustratör och guide, är religiöst liberal och partipolitisk agnostiker som driver företaget ARCDOC Arkeologisk Dokumentation. Han är också stolt sambo med Virginia och husse till Milou.

2014 > 03

Tankar kring Bibeln, Noa och arken i Ararats berg
Kyrkpressen, Nr. 6 sid. 8-9 Kyrkpressen, Nr. 6 sid. 8-9

Den svenskspråkiga och kyrkliga tidningen, Kyrkpressen, som utkommer i Finland, kontaktade mig. De intervjuade mig under temat biblisk arkeologi och frågan om hur arkeologin som vetenskap eventuellt kan belysa bibelns innehåll – och vice versa.

För mig som icke troende kristen, men engagerad i bokfolkens religion som historiska dokument, så har arbetet i Mellanöstern inte alltid varit en lätt uppgift. Kort sagt - det är både oklokt och destruktivt för alla parter, att gräva med bibeln i ena handen och spaden i den andra. Men vi bör inte negligera de heliga skrifternas gamla berättelser och hur de inverkat och format folk och traditioner under årtusenden. Även detta finns begravt i jorden. Om du är intresserad av frågor som berör mina utgrävningar och efterforskningar vid bibliskt viktiga platser, läs då gärna artikeln från februari 2014, via länken nedan.

Länk till Kyrkpressens pdf-tidning, sidan 8-9, hittar du HÄR.

Upptäckt av gravar

Man brukar säga att flygande tefat varken landar mitt ute i skogen eller mitt ute på åkern. De landar i skogsbrynet - i mellanlandet. Således lär du endast skymta UFO:n i det psykologiska gränslandet mellan det kända och det okända...

Är det kanske därför det är extra spännande när förlorade gravar dyker upp mitt bland det som vi ser dagligen? Gravar som inte bara är dolda, men som även är öppningar till en för oss okänd värld. Vi ska stiga ned i två gravrum som ligger likt tysta fristäder mitt inne i centrala Yerevan i Armenien.

Den första graven är ett mausoleum för sju individer, sannolikt uppförd för en mongolisk ilkhan från Persien. Vi hamnar då i början av 1300-talet. Graven upptäcktes när man uppförde en modern byggnad på platsen. Idag ligger den delvis under trottaren och delvis under golvet till ett nedlagt diskotek. Få har gått ned sedan graven i tysthet kom att byggas ihop med en hemlig dörr i trapphuset.

Den andra graven upptäcktes för ett par år sedan och är en gammal urartisk grav från 700-talet f.Kr. Den ligger numera under den nivå där man byggt ett större köpcentrum.

...häng med mig ned till det som få ännu tagit del av. Två världar mellan den vi känner och den vi sedan länge förlorat...

Ett storkpar i Taronik, mars 2014. Foto: R. Holmgren

Det är som att hamna i gränslandet mellan saga och verklighet. Känns det inte lite så när man träffar på storkar mitt i bebyggelsen? På väg till den armeniska utgrävningsplatsen Metsamor, passerade jag byn Taronik. Det kanske mest dominerande inslaget för förbipasserande är platsens alla storkar – aragil på armeniska.

I ett flertal bon häckade de i par och i ett mytologiskt perspektiv symboliserar de då solen. I egenskap av två kan de likt solen skapa liv. Av denna anledning, kan man gissa, är det också en förklaring till varför storken även anses vara beskyddare av de odlade fälten. Ett slags gudomligt sändebud av ett fruktbarhetens maskineri – precis som storken i Europa fortfarande levererar de nyfödda. I ordet argil, finner vi ”ar” som betyder sol eller ljus på armeniska - en stavelse som genomsyrar den armeniska föreställningsvärlden sedan urminnes tider.

Men för att liv ska uppstå så måste något av nödvändighet också dö. Solen måste gå ned för att åter komma upp och gröda måste vissna för att nära nya fält. Således är storken även budbärare till ”Ara den Vackre”. Men vem var då denne "Ara" och finner vi här ytterligare en koppling till återuppståndelse?

Ara den Vackre under sin liksvepning. Foto: R. Holmgren

På min väg passerar jag ett säreget berg - på långt håll liknar det siluetten av en jätte liggandes på rygg. Enligt legenden är detta den vilande Ara den Vackre och berget bär hans namn. Vid dess fot inträffade ett fältslag för nära 3000 år sedan.

Ara den Vackre är en populär och legendarisk armenisk hjälte. Han sammankopplas ibland med den historiske kungen av Ararat, vars namn var Arame – en härskare under 800-talet före vår tideräkning. Han var så vacker att den assyriska drottningen av Nineve, Semiramis, startade ett krig med Armenien för att fånga honom till sin älskare. Ja, hon hade tidigare försökt fria till honom men Ara hade då förkastat inviten eftersom han redan var gift. Slaget inleddes när Semiramis kom till regionen Ararat och hon beordrade då sina krigsherrar att tillfångata Ara levande. I tumultet blev Ara besegrad av en son till Semiramis och Aras kropp återfanns trist nog död bland andra stupade på fältet.

Semiramis betraktar "sin" döde Ara Semiramis betraktar "sin" döde Ara

Semiramis lämnade bestört Aras kropp i en av bergets grottor så att Aralez skulle kunna återuppliva honom. Aralez var en hundliknande varelse som slickade såren på döda krigare så att de kunde återuppstå. Sannolikt var legenden om Ara den Vackre ursprungligen en fruktbarhetsmyt som förklarade livets skapande krafter och dödens nödvändighet - senare inkorporerad i historiska händelser för att ge sedelärande verkan, kraft och identitet till ett folk. Även i modern tid är Aras kropp och öde en symbol för det armeniska folkets okuvliga styrka gentemot invaderande folk.

Arons berg i klippstaden Petra, där jag gjort utgrävningar i många år, bär kanske på samma tanke. Berget är heligt och med dess en gång bördiga odlingsterrasser var det sannolikt en sinnebild för solguden med sin livgivande kraft- en solgud som tvingades dö för att kunna återuppstå. Senare inkorporerades denna förklaringsmyt i den bibliska berättelsen om Moses och Aron där den senare också begravdes i en av bergets grottor. Likt Ara var Aron, innan den bibliska berättelsens nedtecknande, den livgivande och gudomliga kraft som fick grödor att växa, nytt liv att födas och som gav människor styrka och hopp.

Detta berättade i alla fall storkarna i Taronik.



Richard Holmgren, mars 2014

Det droppar från taket vid det gamla härbärget i Selimpasset. Den inre synen av karavaner som tog sig fram genom en åttahundra år gammal snöstorm är svårare att smälta. Här stannade man till över natten och värmde sig själva och sina djur. Idag är det 2500 meter högt belägna härbärget tomt och övergivet. Ingen kommer längre för en rast längs den gamla sidenvägsleden. Det enda som kommer nu, är ännu en vår i Armenien...

/ Richard, mars 5, 2014

Istäckt vulkan
Fluorid i vattnet

"Sanningens mun" - förmodligen munstycket till en 2000 år gammal romersk fontän. Kanske föreställer den Tiberns flodgud?  

De gamla romarna använde sig alltmer frekvent av vattenledningar i bly. Med anledning av detta har en udda men beryktad myt spridits angående romarrikets fall - den att befolkningen kunde ha blivit blyförgiftade av sina egna vattenledningar. Betydande delar av rikets städer skulle därmed successivt ha blivit mer och mer hålögda tills kollapsen blev ett faktum. Är detta verkligen rimligt? Högst tvivelaktigt. De ringa spår av bly som har upptäckts i enstaka skelettmaterial från tiden, härrör snarare från förvaringskärl, smink och sötningsmedel i viner.

I denna historia finner vi dock en stor ironi. Det vill säga, om ett framtida rike skulle ställa en snarlik fråga om vår egen tids undergång, skulle det då finnas fog för påståendet att det berodde på förgiftade vattenledningar? Förmodligen inte - men det är lite märkligt att vi i samtalet om Roms blyproblematik sällan ägnar någon diskussion om vad som tappas ur våra egna vattenkranar. Människokroppen består av upp till 65 procent vatten, så frågan är inte helt ointressant. Låt oss därför ägna några tankar kring negativt laddade joner av fluor - nämligen fluorid.

blyförgiftning

Fluorid är en starkt giftig substans. Den är giftigare än bly och bara något mindre giftig än arsenik. Flera länder i vår samtid häller den i dricksvattnet av anledningar som vi verkligen borde höja på ögonbrynen inför - nämligen för att vi ska ha friska tänder. I andra fall används fluorid i bekämpningsmedel för att förinta insekter och råttor. I USA tillsattes Fluorid i dricksvattnet för första gången på 1940-talet, detta för att förbättra befolkningens tandstatus - och man gör det fortfarande idag. Detta är både farligt och onödigt eftersom man numera även får i sig den giftiga substansen från annat håll - exempelvis genom alla produkter som redan innehåller kranvatten samt tandkräm och olika tandvårdsprodukter.

Enligt Fluoride Action Network, 2012, så är det endast en liten del av Västeuropa som tillför fluorid i dricksvattnet. I de 25 länder som utvecklat program för att tillföra fluorid, så är det i elva av dessa länder mindre än 20 % av befolkningen som dricker vatten med den giftiga tillsatsen - i Argentina 19% och i Storbritannien 11%.
I elva av världens länder är det mer än 50% av befolkning som dricker kranvatten med tillförd fluorid - i Hong Kong och Singapore 100%, i Israel 70 % samt i USA 64%. I det senare fallet dricker fler människor vatten med fluorid, 194 miljoner, än resten av världen sammanräknat. I Sverige förekommer fluorid endast naturligt i grundvattnet och 2004 infördes ett högsta tillåtna gränsvärde på 1,5 mg per liter.

fluorförgiftning

Känner du överdriven törst eller får eksemliknande utslag? Kanske har du mag- eller muskelsmärtor, nässelutslag på kroppen, huvudvärk och sviktande syn eller som artikeln inledningsvis låter antyda - känner du dig knäsvag? Då kan det möjligen bero på fluorförgiftning. Zoofysiologen Jan Sällström som ägnat hyllmetrar i ämnet, menar att det även kan finnas ett samband mellan befolkningens kraftiga ökning av allergier och ett för stort intag av just fluorid. Om romarrikets fall verkligen berodde på blyförgiftning genom tidens vattenledningar eller ej, känns lite som överkurs just nu, eller hur? Om något, så är det kanske just detta som sanningens flodgud i Rom vill förmedla till vår egen tids politiker?

Richard Holmgren, 2014

Fluorid

"Sanningens mun" - La bocca della verità 
i omodifierad version.

Illustrationer

Resor

Populärt

Senaste inlägg

ARKIV

Länkar

Senaste kommentarer