En vit fläck på kartan - Taklamakanöknens bronsåldersfolk

5 september 2016 « Tillbaka
Taklamakanöknens moderna samhällen, likt de under äldre tid, återfinns som ett pärlband kring det flacka ökenområdet. Tidiga boplatslämningar återfinns i vissa fall längre in i öknen, intill de från söder rinnande vattendragen. Illustration: Richard Holmgren
Taklamakanöknens moderna samhällen, likt de under äldre tid, återfinns som ett pärlband kring det flacka ökenområdet. Tidiga boplatslämningar återfinns i vissa fall längre in i öknen, intill de från söder rinnande vattendragen. Illustration: Richard Holmgren

Tarim-bäckenet som omgärdar den kinesiska Taklamakanöknen har varit en skådeplats för öst-västliga kulturutbyten under nära 4000 år. Den genompasserande handeln, Sidenvägen, utgjorde blott ett sent fragment av traktens långa handelshistoria. Lika många var de innovationer och tankar som fördes fram och tillbaka långt tidigare än vi anat - detta av ett folk vi vet väldigt lite om.

Öken mumier
Mumien från Chärchän. Foto: Richard Holmgren Mumien från Chärchän. Foto: Richard Holmgren

På bilden intill kan du se den över 3000 år gamla kaukasiska mumien från Chärchän. Mannen bär ansiktsbemålning av gul ockra som visar sig som spiralmotiv vid hans tinningar. De senare kan tolkas som stilistiska återgivningar av vädurshorn - ett vanligt motiv i stäppkonsten. Men vad var det som förde denne kaukasiske man ända till trakten av dagens Kina och var bodde han och hans folk?

Fyndplatsen för flera av dessa mumier återfinns i Tarim-bäckenet, vilket ligger i den största av de kinesiska provinserna, Xinjiang. Det vidsträckta ökenområdet avskärmas av några av världens högsta bergsmassiv. Söderöver tornar det tibetanska höglandet på ryggsidan av Kunlunbergen. Norröver finner vi Altaibergen mot Mongoliet och Tian Shan mot Kazakstan. I sydväst reser sig Hindukush - höjderna som fick Alexander den Store att styra söderöver mot dagens Indien.
 

Marknadsgator i staden Kashgar för 20 år sedan. Foto: Richard Holmgren Marknadsgator i staden Kashgar för 20 år sedan. Foto: Richard Holmgren

Buddistiska ruinstäder vittnar här om ökenområdets tidiga förflutna och muslimska monument vittnar om dess dryga tusenåriga historia fram till idag. Xinjiang blev en självstyrande region 1955, en tid då mer än 90 procent av befolkningen utgjordes av icke hankineser, det vill säga av de turktalande och muslimska Uygurerna. I samband med att provinsens huvudstad Urumqi sammanflätades med det övriga Kina, medels järnvägen, kom hankineserna att dominera provinsens mest norra delar. De folk vi idag finner omkring Taklamakanöknen ger dock fortfarande en bild av en etnisk komplexitet som är lika varierande som vidden av det landskap de bebor. På en modern karta befinner man sig i Kina, men verkligheten är mer komplicerad. Fortfarande kan vi besöka betydelsefulla och traditionella handelsplatser såsom de i Hotan och Kashgar. Här kryllar marknaderna fortfarande av handelsmän från allsköns angränsande länder, vilket förnimmer om platsens historiska drama. Mer än tio år har dock passerat sedan jag senast besökte Kashgar och dess gamla kvarter. Stadens enorma marknadsplats har därefter kommit att moderniseras radikalt och kläden med inslag av snöleopard tillhör numera en annan era.   

Öken mumier
En kappa som följt den döde i graven. Ett ypperligt exempel på de bevaringsförhållanden som väntar vid mötet med Tarims förflutna. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang En kappa som följt den döde i graven. Ett ypperligt exempel på de bevaringsförhållanden som väntar vid mötet med Tarims förflutna. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang

Redan under århundradena direkt efter 2000 f. Kr., vittnar arkeologiska fynd om hur bronshantverk, hjulförsedda vagnar och tamhästar introduceras i den gamla Kina. Antingen kommer de direkt från det eurasiska stäpplandet eller som förmedlade genom östra Centralasiens folk. Under det följande årtusendet ökade handeln och det intellektuella utbytet på ett sätt som kunde säkra det kinesiska försvaret mot nordliga stammar. Speciellt viktig blev handeln med alfalfa-foder och stridshästar, eller de för tiden så kallade ”blodsvettande hästarna”. Det är också under liknande former som buddismen kommer att färdas längs Tarim-bäckenets handelsvägar för att sedan blomma ut i delar av Kina. Både den materiella och den andliga kulturen kom sedan att omformas till något unikt i Kina, något som sedan också kom att flöda i motsatt riktning. Hela denna process av utbyten mellan folk i öst och väst verkar dock ha fått hjälp av en befolkning som vi vet mycket litet om – ett eller flera folk som slår sig ned i östra Centralasien under bronsåldern. Till Tarimområdet tog de med sina husdjur, metallurgi och sin vävnadsteknik. 
 

En av de mänskliga gestalter av trä, sannolikt en kvinna, som rests vid Ördek-nekropolen. Platsen utforskades redan på 1920-talet av Folke Bergman. Teckning efter foto: Richard Holmgren En av de mänskliga gestalter av trä, sannolikt en kvinna, som rests vid Ördek-nekropolen. Platsen utforskades redan på 1920-talet av Folke Bergman. Teckning efter foto: Richard Holmgren

Vid mitten av 90-talet inleddes en sällsam mumiehysteri i såväl vetenskapliga som populära kretsar. Denna bottnade i det förnyade intresset för de extremt välbevarade mumier som påträffats i Tarimbassängens ytterområden och som inledningsvis kom att vila i en museikällare i staden Urumqi. Det mest slående var just mumiernas bevaringsförhållande som trots sin höga ålder, ibland flera tusen år, gav intrycket av att de endast slumrat till för ett ögonblick. Dessa mumier som i flera fall var bemålade och fortfarande bar sina fantastiskt färgstarka kläder, hade återfunnits med ett lika väl bevarat gravmaterial.

Inte mindre stor var häpnaden över det faktum att några av mumierna från den äldsta tiden inte var ”kineser”. Utseendemässigt såg de ut att vara individer av kaukasiskt ursprung. Kropparna härrörde från ett antal olika begravningsplatser tillhörande andra till första årtusendet f. Kr., främst lokaliserade längs med den södra och östra delen av Tarim-bäckenet. Även om variationen av mumier i det förhistoriska Xinjiang visar på olika populationsgrupper, så förmodas de tillhöra tre olika huvudgrupper där de tidigaste fysiska beläggen överensstämmer med ett relativt homogent Proto-europeiskt släkte. Kropparna har hittats i gravar såsom exempelvis de i Qäwrighul, vilka kan dateras till tiden från 2000-1500 f. Kr. Dessa människor kan ha representerat en utlöpare av de europeiska stäppkulturer som expanderade österut under det fjärde till tredje årtusendet f. Kr. Den mongolida befolkningen som återfunnits i östra Tarimområdet börjar först framträda under senare delen av samma årtusende och förekommer då uppblandade med mumierna av kaukasiskt ursprung. Huruvida denna senare befolkning bebodde regionen före den kaukasiska immigrationen är svår att avgöra utan bättre vittnesbörd från tidigare neolitiska gravar.  
 

Vy över ett större residens vid Niya-boplatsen i södra Tarim. Lämningen ger en bild av öknens extrema bevaringsförhållande där den bärande träkonstruktionen fortfarande står kvar, i detta fall efter 2200 år. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang
Vy över ett större residens vid Niya-boplatsen i södra Tarim. Lämningen ger en bild av öknens extrema bevaringsförhållande där den bärande träkonstruktionen fortfarande står kvar, i detta fall efter 2200 år. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang

Likt gravfältet vid Qäwrighul så har de första fynden av textilier i Xinjiang sitt ursprung i lämningar från det tidiga andra årtusendet f. Kr. Textilier från denna period är ofta enkla där sömmar, foder och byxben saknas i enkelt vävda kläden. Vanliga är midjelånga skjortor eller enklare kappor av fårull. Vid denna tid hade fåret ännu inte fått sin givna plats så långt österut som i Kina, men närvaron av ylle-textilier i Tarimområdet ger vid handen att man introducerat tamfåret från väst vid sidan om odling av exempelvis vete. Frågan om det var just Qäwrighul-mumiernas direkta förfäder som introducerade fåret kan ännu inte besvaras, även om mycket talar i denna riktning.  

Det råder en tämligen stor förvirring vid identifieringen av kulturer mellan tiden 2000-700 f. Kr. Till saken hör att många av de kända gravområdena visar på en lång kontinuitet som försvårar identifieringen av de specifika kulturvariationerna. Vid sidan om den så kallade Qäwrighul-kulturen, utövade Tarimområdes tidiga invånare blandjordbruk. Regionen längre norröver etablerade en mer bofast befolkning som idag täcks av de mer historiskt belagda oas-städerna. De tidiga kulturerna har efterlämnat bemålad keramik som visar på influenser med östliga grannar från Gansu-provinsen, men även med stäppregionerna i nordväst. De vilar i schaktgravar som preparerats av timmer och soltorkat tegel. Vid sidan om de spörsmål som berör införandet av olika tamboskap, grödor och materiell kultur, så är dessa gravkonstruktioner ytterligare en indikation på ett ursprung som för oss bort över stäpplandet mot västra Centralasien.
I stor utsträckning saknar vi dock fortfarande betydande hus- och boplatslämningar från de tidigare perioderna. Även om sådana kan förväntas vara mycket enkla i sin utformning, så skulle de kunna ge ovärderlig information om det dagliga livet. Ett fascinerande exempel på vidsträckta och välbevarade boplatslämningar är annars de från Niya, vars nuvarande trästrukturer främst dateras till Han-dynastin, alltså de närmaste två århundradena omkring vår tidräknings början. 
 

Arkeologiska undersökningar som bedrivits under senare tid bygger ofta på de underlag vi känner från expeditioner som initierades för över hundra år sedan. Från den brittiska sidan känner vi forskningsresande som Sir Aurel Stein men inte minst den för oss mer bekante Sven Hedin. Det var under sökandet efter Centralasiens konst och skriftreliker som dessa tidiga forskare först kom att skildra upptäckter av torkade kroppar. Flera av de tidigt dokumenterade bo- och gravplatser har i modern tid undersökts av såväl utländska som lokala expeditioner. Arkeologiska institutet i Xinjiang har till exempel utfört utgrävningar av gravkullen Ördek som tidigare undersökts av den svenske fornforskaren Folke Bergman på 1920-talet. Undersökningarna här visar att gravkullen med sina resta träpålar innehåller gravar som kan dateras ända tillbaka till det tidiga andra årtusendet f. Kr. 

Ett utmärkt komplement vid liknande undersökningar skulle med fördel kunna vara en modern inventering av mer landskapsarkeologisk karaktär. Taklamakanöknens ständigt föränderliga landskap avslöjar ideligen nya fyndlokaler som med förhållandevis billiga och lätta metoder kan dokumenteras genom flyginventeringar av utvalda områden. Fördelen med till exempel ultralätta flygplan är deras stora räckvidd, låga driftskostnad och möjligheten till att landa vid tänkbara lämningar. På så vis kan man utföra preliminära besiktningar av såväl nya som äldre fyndplatser och strukturer. Denna metod kan vid sidan om satellit- och flygbilder vara en av lösningarna på att spåra tidiga boplatslämningar, hägnader och kommunikationsleder. Undertecknad har vid flera tillfällen sökt tillstånd i Kina för flyginventering längs de numera uttorkade vattendrag som fört vatten från Kunlunbergen ut i Tarim-bäckenet. Det är i nuläget tyvärr inte möjligt att få flygtillstånd i en av Kinas geopolitiskt känsligaste områden. I skrivande stund håller undertecknad på med en omfattande flyginventeringsrapport över etruskiska gravar och boplatslämningar, vilka nått spännande resultat med användningen av värme- och infraröd kamerateknik från ultralätt flygplan. Dagens drönare är mycket effektiva vid arkeologiska flyginventeringar, men dessa har dålig räckvidd och tillåter inte platsbesiktning.

Fortfarande väntar många frågor på att besvaras kring Taklamakanöknens tidiga kulturer. De befann sig alltför långt väster- norr- eller österut från de stora högkulturerna, men de befann sig likväl i centrum av den Euroasiatiska spelplanen.        
   
av Richard Holmgren
 

Uppdateringar oktober 2021
Se mer på SVT Vetenskap. Där finner du min kommentar och en länk till en ny DNA-studie, publicerad i tidskriften Nature. 

Läs också min blogg-uppdatering om
Tarim-mumiernas ursprung här:

Richard Holmgren under en arkeologisk inventeringsresa i östra Taklamakan 2004
Richard Holmgren under en arkeologisk inventeringsresa i östra Taklamakan 2004

Något att tillägga?

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

jordfåra android delta kartor romersk tradition kung konflikter fynd ammon podcaster straff mytologi rumskullaeken vintillverkning svanelid flyg analfabet akademiker burro civilisationens vagga zombiepulver munk himmelska fridens torg siwa charun hemmet bönekvarn spel stadsgräns tänkaren hidden schaman attiska människohuvud etruscan elefantfot nytänkande gudar soldater sydafrika bomullens historia köpcentrum gambling knight discover camorra dold förkrympt huvud apostlagärningarna pripyat antikens kultur skvaller iron man arsenik dokumentär glödlampor hathor the seventh seal aerial hällristningar pär karlsson anemon-kalle skymning centralasien koka grodor mysterium hunger games myter dricksvatten försenad handel dimma åker roman nedläggning borg elisabeth hesselblad julklapp kapok riksantikvarieämbetet markus terracotta papegojfisk 1300 silhuett geshur undersökning lost cities budget fästning dakien jubileum 2001 seriemördare nationalmuseum korruption polis bly vacker focus estonia axel boethius ångmaskin kyrkor väderlek regeringstjänstemän flavius josefus sanskrit försnilla själ angelo bartoli gudomlig "den osannolike mördaren" åsna akeldamak dräktnål wtc pressfrihet varning kapitolium packa foto kalle tatius dispater pazuzu polarbröd gravfrid arkeologer pompeji palats januari 2014 väder romerska imperiet buddhism gaslighting anders kaliff soma excavation nostradamus antidepressiva fossil åkermark vayots dzor baetyl relik oxe mobil castrum 3d roswell försäljare davids stad synagoga lagos zorats karer feidias superhjälte äldst världens äldsta sår copernicus nobel färskvara nattportier kristendom irak elfenben akilleshäl kvilleeken kopparstenålder kyrkpressen casino plogfåra auguste rodin dig färskost minervauggla zombie eremiter radioaktiv ulaanbaatar charon biopremiär webb kart bebyggelse tärning plöja tidskrift ancient city shaman vadstena 1959 athens wine konungarnas dal begravningsfölje gladiatorspel ursprung apartheid får på träd pyramidbyggare klippa death motsägelsefull palmeutredning armani intuition acropolis sven hedin tjernobyl kulturantropologi hammare ararats berg tandstatus swedish television vax hatshepsut det sjunde inseglet galax ughtasar orienten anemonkalle hegel korsriddartid tabu aaron kosminski bram stoker flodgud james bond flygande tefat fabrizio luciani vox aska klimatexpert käft köttätande etruskisk bärsärk kristus produktion grovis evangelist xian storfilm sanningens mun polarexpedition osama bin laden surt hotel excelsior vulkanutbrott natt regering urartu trajanus salomo jebuséer brasilien korrupt rumänien djungel planta fager sprängning valv bronsskatten big bang arkeologiska föremål sjuarmad krönikeböckerna resor sos qin shi huang josef premiär sändebud altare giancarlo panico vesuvius bröstmjölk explosivt material pokal regeringsbyggnad vampyrkit sommar sara minnesvård stenålder lurendrejeri supersoldat aragil rättegång i januari chefren grundlägga ishak pasha foliehatt meteorologi hemlighet sokushinbutsu tro konstantinopel kropp karahunj kåseri amfetaminer emigrants vitus vinifera betyl blod sulcus primigenius telefon castra flight 19 isabella david kris belzoni ptolemaios tarquinia lars borgnäs russel crowe stork hål heliga lansen tektor locktänger dynamit asphodelus minerva pulver arcdoc rabbi akiba oas husky svensk film karavan bagdad steve jobs moulinsart handgemäng fukushima ost athena huvudjägare offerlund gihonkällan makedonien stacks perfektion spännande kök kranvatten ström universitet galenskap ericsbergs säteri lotusställning thomas quick buffelost vägledning tsantsa rikedomar kärnkraft utgrävningsrapport vatikanen ljusstake dag hammarskjöld bomullsplanta mongolisk betalningsmedel porta hart island google earth vildget venuehotels anemon kalle fågel folke bergman amazonas malaria påven legender arken tandvård nineve värdemätare morgon silverpenningar couch skandal skänninge försörjning filosof sex totalstation markusplatsen tepes tibern ombergs turisthotell golgata smak desert istanbul tushpa tavla fruktbarhetsrit adonia kolmårdens djurpark sekelskiftet parthenon dracula kambodja lamm återuppståndelse kung david italien vulkan tusen medelhavsinstituten strukturera sommarprogram svenska institutet i rom upptäckter columbus statliga medel angkor wat bomull ara sabotage eric berggren korsriddare lödöse museum tonto konspiration kalfjället bohemian grove äkta sommarpratare morse humaniora kardinal bröd 137 karlsons klister pompeii mjölk spion climbing andra världskriget julljusstake juda tomas karlsson sema colosseum exorcisten aronofsky metsamor nabatéer ödets spjut arkeologi medelhavsmuseet resa grav petra kina noah rom ararat turkiet utgrävning vin richard holmgren bibeln recept populär historia romersk noaks ark etrusker föredrag äventyr ufo grotta stad apple mumier kejsare stockholm skattjakt hannibal fruktbarhet brons gravar max von sydow holmgren indoeuropeiska språk herodes träd antiken taklamakan aten new theory försvunna podd ugglor gomorra pyramid guld droger svt jerusalem förhistoria brand elefanter världens äldsta vin mars guidning gladiator offer palmemordet döda havet tidsresenären iphone skatt mausoleum kolonn mumie aron jesus noas ark bronsålder film historia grekland noak gud sodom egypten tempel djatlovpasset religion jordanien expedition kloster vetenskapsradion historia dyatlov pass noa föreläsning armenien akeldama giza övning gregory areshian trolldom krigsmaskineri jordbruk obs gädda vampyrer totem fjäll kinder manhattan västra götaland standar sten budbärare krigsindustrin skåne caracalla gäddfiske samuelsboken juleljus gravplundring taxonomi stiftshistoriska sällskapet kran plinius den äldre beirut toalett chaplin "degklump" fluorid tiggare theodosius lunds resebyrå josephus presidenter anemon fingrar klimatforskning aeolipile judas iskariot vinäger sällskapsresan andrée vattenledning trailer tomb köpmän jack the ripper indiana jones utställning trajanuskolonnen uggla sallad plura blodsåkern januari semiramis ull tetrodotoxin bedtime stories pass krigsherre lampa helgonförklaras museet japan wikileaks stötande ingmar bergman tersorium ipad härkost pan am transylvanien stridsflygplan vattentäta skott synd romerska ockupationen veke 2015 budskap mozzarella fartkameror motsägelser location deir el-bahri konspirationsteori teknik imperium talos stadskonst reopen balsamering rövargrottan tutankhamons grav 1949 dante gävle how to populär arkeologi plog hasardspel okänd frukt zaida catalán biograf döden leksaker ukraina klosterliv owl blommor tombs glass civilization le penseur knucklebones kristen areni-1 krigsbeklädnad karon museibesökare upptäckare kyrkohistoria sion vikbolandet heritage kalla fakta förlorad smartphone gavazan vetenskapsradion lädersko sverige jätte straffskyldig e4:an kulturarv reseberättelse gott nytt år avgift fjäder mångkultur mobiltelefoner hjärntillskott seismograf globen arena sjunkförlopp saga hav press sarkofag nyckelord is indianer messias jul new york times bergsbestigning armchair alingsås longinus dushara kultgrotta in memoriam sexuella övergrepp ekg ben-hur titanic fiske historieforskning stake 1945 monastery 9/11 halsring hakeldama lim "estonia - den sista vågen" fabrik supermänniska präst frihet östgötaslätten pike falska affärsledare väderleksprognos buddha plinius den yngre toalettkultur göta kanal buss blyförgiftning profet china andrew chugg upptäckarglädje habemus ceremoni anemoner citrus stipendier herons ångkula ruttna januarimorgon golanhöjderna berg tartarer kryssning vlad atén dyatlovpasset uppskäraren tronarvinge dollar blomstermotiv van kulturinstitut exploring krukmakaråkern vinter primitiva pengar liv henry lee nervgift theory markuskyrkan arons berg oljelampa heliga birgitta visdom parfymera isbjörnar helvetet dis mynt solgud stjälk uran tiggeri 2019 gåta inkatempel present 15 000 stadshotell get ruins new york portare speldjävulen forntiden skelett usa arkitektur unknown tjernobylkatastrofen hyrcanus fru krympa grekiska vaser buffel diet silverfat tintin ko notapparat ånga kaffefilter självmord thukydides mac aegae gihon upptäckt konstnär illicit excavation dokusåpa plankor haddock mount rushmore national memorial slussen m/s estonia härbärge durupinar hollywood arena jerusalems förstöring csn mytologiska sorbet infrared sveriges sista publika avrättning sjösäkerhet nyfödd syndafloden olof palme dödsrike veteskapsrådet förstörelse trump slarv sova munsbit ägg skuld kaukasisk jordbävning pyramider nato taronik duva stay behind påve populära gustaf vi adolf lund israel julljus försvinnande summit allseende öga utsmyckning kristi spjut al uzza legend medea delos järnålder muck resekväll sommarvärd ljus lazar jägare äventyrare fontän utbrott les caves du roy obelisk erich von däniken skådespel filmanalys terrakottaarmén diocletianus radio lyssna moraletik hand papegoja begravningsplats toalettpapper jönssonligan stierngranat ruiner emperor alexandria krönika puniska krigen högborg brännoffer karl gustav holmgren kokt fisk fettsugning pinje panichetto rymdhjälmar ellen key romarrikets fall pålspetsaren perikles dyatlov chrysostum salomon dollarsedel zoologiska indien missionär svenska pompejiprojektet katabatic fabrodesign utomjordingar lamb of tartary lockerbie äventyrsbad förbundsarken elfenbenskusten kenotaf olja tagelskjorta kunskap burrata trafikpolis molok port lön gränsland john mandeville bernt carlsson bonnier expeditions swedish babylon grottklubb akropolis signerad örebro läns museum palme kontroversiell formation skolfröken batteri bocca della verità res till världskulturmuseerna silver diodorus antiokus athena noctua motiv grädde metusalem snickare milou öron jesaja argonauterna plutarchos birka chernobyl vattenfyllda skattgömma fora looting marco polo site tecktor holy lance estoniakatastrofen vår kulturhistoria ny teori monterozzi förståsigpåare syrien benjamin från tudela god jul påminnelse grave robbery fredspris imperier lydia capolicchio