En vit fläck på kartan - Taklamakanöknens bronsåldersfolk

5 september 2016 « Tillbaka
Taklamakanöknens moderna samhällen, likt de under äldre tid, återfinns som ett pärlband kring det flacka ökenområdet. Tidiga boplatslämningar återfinns i vissa fall längre in i öknen, intill de från söder rinnande vattendragen. Illustration: Richard Holmgren
Taklamakanöknens moderna samhällen, likt de under äldre tid, återfinns som ett pärlband kring det flacka ökenområdet. Tidiga boplatslämningar återfinns i vissa fall längre in i öknen, intill de från söder rinnande vattendragen. Illustration: Richard Holmgren

Tarim-bäckenet som omgärdar den kinesiska Taklamakanöknen har varit en skådeplats för öst-västliga kulturutbyten under nära 4000 år. Den genompasserande handeln, Sidenvägen, utgjorde blott ett sent fragment av traktens långa handelshistoria. Lika många var de innovationer och tankar som fördes fram och tillbaka långt tidigare än vi anat - detta av ett folk vi vet väldigt lite om.

Öken mumier
Mumien från Chärchän. Foto: Richard Holmgren Mumien från Chärchän. Foto: Richard Holmgren

På bilden intill kan du se den över 3000 år gamla kaukasiska mumien från Chärchän. Mannen bär ansiktsbemålning av gul ockra som visar sig som spiralmotiv vid hans tinningar. De senare kan tolkas som stilistiska återgivningar av vädurshorn - ett vanligt motiv i stäppkonsten. Men vad var det som förde denne kaukasiske man ända till trakten av dagens Kina och var bodde han och hans folk?

Fyndplatsen för flera av dessa mumier återfinns i Tarim-bäckenet, vilket ligger i den största av de kinesiska provinserna, Xinjiang. Det vidsträckta ökenområdet avskärmas av några av världens högsta bergsmassiv. Söderöver tornar det tibetanska höglandet på ryggsidan av Kunlunbergen. Norröver finner vi Altaibergen mot Mongoliet och Tian Shan mot Kazakstan. I sydväst reser sig Hindukush - höjderna som fick Alexander den Store att styra söderöver mot dagens Indien.
 

Marknadsgator i staden Kashgar för 20 år sedan. Foto: Richard Holmgren Marknadsgator i staden Kashgar för 20 år sedan. Foto: Richard Holmgren

Buddistiska ruinstäder vittnar här om ökenområdets tidiga förflutna och muslimska monument vittnar om dess dryga tusenåriga historia fram till idag. Xinjiang blev en självstyrande region 1955, en tid då mer än 90 procent av befolkningen utgjordes av icke hankineser, det vill säga av de turktalande och muslimska Uygurerna. I samband med att provinsens huvudstad Urumqi sammanflätades med det övriga Kina, medels järnvägen, kom hankineserna att dominera provinsens mest norra delar. De folk vi idag finner omkring Taklamakanöknen ger dock fortfarande en bild av en etnisk komplexitet som är lika varierande som vidden av det landskap de bebor. På en modern karta befinner man sig i Kina, men verkligheten är mer komplicerad. Fortfarande kan vi besöka betydelsefulla och traditionella handelsplatser såsom de i Hotan och Kashgar. Här kryllar marknaderna fortfarande av handelsmän från allsköns angränsande länder, vilket förnimmer om platsens historiska drama. Mer än tio år har dock passerat sedan jag senast besökte Kashgar och dess gamla kvarter. Stadens enorma marknadsplats har därefter kommit att moderniseras radikalt och kläden med inslag av snöleopard tillhör numera en annan era.   

Öken mumier
En kappa som följt den döde i graven. Ett ypperligt exempel på de bevaringsförhållanden som väntar vid mötet med Tarims förflutna. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang En kappa som följt den döde i graven. Ett ypperligt exempel på de bevaringsförhållanden som väntar vid mötet med Tarims förflutna. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang

Redan under århundradena direkt efter 2000 f. Kr., vittnar arkeologiska fynd om hur bronshantverk, hjulförsedda vagnar och tamhästar introduceras i den gamla Kina. Antingen kommer de direkt från det eurasiska stäpplandet eller som förmedlade genom östra Centralasiens folk. Under det följande årtusendet ökade handeln och det intellektuella utbytet på ett sätt som kunde säkra det kinesiska försvaret mot nordliga stammar. Speciellt viktig blev handeln med alfalfa-foder och stridshästar, eller de för tiden så kallade ”blodsvettande hästarna”. Det är också under liknande former som buddismen kommer att färdas längs Tarim-bäckenets handelsvägar för att sedan blomma ut i delar av Kina. Både den materiella och den andliga kulturen kom sedan att omformas till något unikt i Kina, något som sedan också kom att flöda i motsatt riktning. Hela denna process av utbyten mellan folk i öst och väst verkar dock ha fått hjälp av en befolkning som vi vet mycket litet om – ett eller flera folk som slår sig ned i östra Centralasien under bronsåldern. Till Tarimområdet tog de med sina husdjur, metallurgi och sin vävnadsteknik. 
 

En av de mänskliga gestalter av trä, sannolikt en kvinna, som rests vid Ördek-nekropolen. Platsen utforskades redan på 1920-talet av Folke Bergman. Teckning efter foto: Richard Holmgren En av de mänskliga gestalter av trä, sannolikt en kvinna, som rests vid Ördek-nekropolen. Platsen utforskades redan på 1920-talet av Folke Bergman. Teckning efter foto: Richard Holmgren

Vid mitten av 90-talet inleddes en sällsam mumiehysteri i såväl vetenskapliga som populära kretsar. Denna bottnade i det förnyade intresset för de extremt välbevarade mumier som påträffats i Tarimbassängens ytterområden och som inledningsvis kom att vila i en museikällare i staden Urumqi. Det mest slående var just mumiernas bevaringsförhållande som trots sin höga ålder, ibland flera tusen år, gav intrycket av att de endast slumrat till för ett ögonblick. Dessa mumier som i flera fall var bemålade och fortfarande bar sina fantastiskt färgstarka kläder, hade återfunnits med ett lika väl bevarat gravmaterial.

Inte mindre stor var häpnaden över det faktum att några av mumierna från den äldsta tiden inte var ”kineser”. Utseendemässigt såg de ut att vara individer av kaukasiskt ursprung. Kropparna härrörde från ett antal olika begravningsplatser tillhörande andra till första årtusendet f. Kr., främst lokaliserade längs med den södra och östra delen av Tarim-bäckenet. Även om variationen av mumier i det förhistoriska Xinjiang visar på olika populationsgrupper, så förmodas de tillhöra tre olika huvudgrupper där de tidigaste fysiska beläggen överensstämmer med ett relativt homogent Proto-europeiskt släkte. Kropparna har hittats i gravar såsom exempelvis de i Qäwrighul, vilka kan dateras till tiden från 2000-1500 f. Kr. Dessa människor kan ha representerat en utlöpare av de europeiska stäppkulturer som expanderade österut under det fjärde till tredje årtusendet f. Kr. Den mongolida befolkningen som återfunnits i östra Tarimområdet börjar först framträda under senare delen av samma årtusende och förekommer då uppblandade med mumierna av kaukasiskt ursprung. Huruvida denna senare befolkning bebodde regionen före den kaukasiska immigrationen är svår att avgöra utan bättre vittnesbörd från tidigare neolitiska gravar.  
 

Vy över ett större residens vid Niya-boplatsen i södra Tarim. Lämningen ger en bild av öknens extrema bevaringsförhållande där den bärande träkonstruktionen fortfarande står kvar, i detta fall efter 2200 år. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang
Vy över ett större residens vid Niya-boplatsen i södra Tarim. Lämningen ger en bild av öknens extrema bevaringsförhållande där den bärande träkonstruktionen fortfarande står kvar, i detta fall efter 2200 år. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang

Likt gravfältet vid Qäwrighul så har de första fynden av textilier i Xinjiang sitt ursprung i lämningar från det tidiga andra årtusendet f. Kr. Textilier från denna period är ofta enkla där sömmar, foder och byxben saknas i enkelt vävda kläden. Vanliga är midjelånga skjortor eller enklare kappor av fårull. Vid denna tid hade fåret ännu inte fått sin givna plats så långt österut som i Kina, men närvaron av ylle-textilier i Tarimområdet ger vid handen att man introducerat tamfåret från väst vid sidan om odling av exempelvis vete. Frågan om det var just Qäwrighul-mumiernas direkta förfäder som introducerade fåret kan ännu inte besvaras, även om mycket talar i denna riktning.  

Det råder en tämligen stor förvirring vid identifieringen av kulturer mellan tiden 2000-700 f. Kr. Till saken hör att många av de kända gravområdena visar på en lång kontinuitet som försvårar identifieringen av de specifika kulturvariationerna. Vid sidan om den så kallade Qäwrighul-kulturen, utövade Tarimområdes tidiga invånare blandjordbruk. Regionen längre norröver etablerade en mer bofast befolkning som idag täcks av de mer historiskt belagda oas-städerna. De tidiga kulturerna har efterlämnat bemålad keramik som visar på influenser med östliga grannar från Gansu-provinsen, men även med stäppregionerna i nordväst. De vilar i schaktgravar som preparerats av timmer och soltorkat tegel. Vid sidan om de spörsmål som berör införandet av olika tamboskap, grödor och materiell kultur, så är dessa gravkonstruktioner ytterligare en indikation på ett ursprung som för oss bort över stäpplandet mot västra Centralasien.
I stor utsträckning saknar vi dock fortfarande betydande hus- och boplatslämningar från de tidigare perioderna. Även om sådana kan förväntas vara mycket enkla i sin utformning, så skulle de kunna ge ovärderlig information om det dagliga livet. Ett fascinerande exempel på vidsträckta och välbevarade boplatslämningar är annars de från Niya, vars nuvarande trästrukturer främst dateras till Han-dynastin, alltså de närmaste två århundradena omkring vår tidräknings början. 
 

Arkeologiska undersökningar som bedrivits under senare tid bygger ofta på de underlag vi känner från expeditioner som initierades för över hundra år sedan. Från den brittiska sidan känner vi forskningsresande som Sir Aurel Stein men inte minst den för oss mer bekante Sven Hedin. Det var under sökandet efter Centralasiens konst och skriftreliker som dessa tidiga forskare först kom att skildra upptäckter av torkade kroppar. Flera av de tidigt dokumenterade bo- och gravplatser har i modern tid undersökts av såväl utländska som lokala expeditioner. Arkeologiska institutet i Xinjiang har till exempel utfört utgrävningar av gravkullen Ördek som tidigare undersökts av den svenske fornforskaren Folke Bergman på 1920-talet. Undersökningarna här visar att gravkullen med sina resta träpålar innehåller gravar som kan dateras ända tillbaka till det tidiga andra årtusendet f. Kr. 

Ett utmärkt komplement vid liknande undersökningar skulle med fördel kunna vara en modern inventering av mer landskapsarkeologisk karaktär. Taklamakanöknens ständigt föränderliga landskap avslöjar ideligen nya fyndlokaler som med förhållandevis billiga och lätta metoder kan dokumenteras genom flyginventeringar av utvalda områden. Fördelen med till exempel ultralätta flygplan är deras stora räckvidd, låga driftskostnad och möjligheten till att landa vid tänkbara lämningar. På så vis kan man utföra preliminära besiktningar av såväl nya som äldre fyndplatser och strukturer. Denna metod kan vid sidan om satellit- och flygbilder vara en av lösningarna på att spåra tidiga boplatslämningar, hägnader och kommunikationsleder. Undertecknad har vid flera tillfällen sökt tillstånd i Kina för flyginventering längs de numera uttorkade vattendrag som fört vatten från Kunlunbergen ut i Tarim-bäckenet. Det är i nuläget tyvärr inte möjligt att få flygtillstånd i en av Kinas geopolitiskt känsligaste områden. I skrivande stund håller undertecknad på med en omfattande flyginventeringsrapport över etruskiska gravar och boplatslämningar, vilka nått spännande resultat med användningen av värme- och infraröd kamerateknik från ultralätt flygplan. Dagens drönare är mycket effektiva vid arkeologiska flyginventeringar, men dessa har dålig räckvidd och tillåter inte platsbesiktning.

Fortfarande väntar många frågor på att besvaras kring Taklamakanöknens tidiga kulturer. De befann sig alltför långt väster- norr- eller österut från de stora högkulturerna, men de befann sig likväl i centrum av den Euroasiatiska spelplanen.        
   
av Richard Holmgren
 

Uppdateringar oktober 2021
Se mer på SVT Vetenskap. Där finner du min kommentar och en länk till en ny DNA-studie, publicerad i tidskriften Nature. 

Läs också min blogg-uppdatering om
Tarim-mumiernas ursprung här:

Richard Holmgren under en arkeologisk inventeringsresa i östra Taklamakan 2004
Richard Holmgren under en arkeologisk inventeringsresa i östra Taklamakan 2004

Något att tillägga?

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

porta populär arkeologi alun thomas quick buffelost vägledning tsantsa rövargrottan balsamering reopen stadskonst talos imperium teknik konspirationsteori deir el-bahri location motsägelser google earth vildget venuehotels anemon kalle fågel folke bergman amazonas malaria påven legender arken tandvård nineve värdemätare ingmar bergman stötande couch istiden skänninge försörjning filosof sex totalstation markusplatsen tepes tibern ombergs turisthotell golgata smak väggen plura istanbul tushpa tavla utställning indiana jones sekelskiftet parthenon dracula kambodja lamm återuppståndelse kung david italien judas iskariot aeolipile klimatforskning medelhavsinstituten strukturera sommarprogram svenska institutet i rom upptäckter columbus statliga medel angkor wat bomull ara sabotage eric berggren korsriddare lödöse museum tonto stiftshistoriska sällskapet taxonomi gravplundring juleljus samuelsboken gäddfiske caracalla skåne krigsindustrin budbärare sten ödets spjut pompeii mjölk kartago kinder fjäll totem vampyrer gädda obs jordbruk krigsmaskineri trolldom gregory areshian övning giza tatev thinker tophet äggvita lyxvara förborgad självmumifiering helig marmorpalats strabo stonehenge horatius dräkt exoskelett utvandrarna tyger spegel holy lance jordfåra android fof fredspris grave robbery påminnelse god jul benjamin från tudela syrien förståsigpåare monterozzi ny teori kulturhistoria vår estoniakatastrofen öron tecktor charles lechmere akademiker burro civilisationens vagga zombiepulver munk himmelska fridens torg siwa charun hemmet bönekvarn spel milou snickare hidden schaman attiska människohuvud etruscan elefantfot nytänkande gudar soldater sydafrika bomullens historia köpcentrum gambling knight alunit palme örebro läns museum signerad akropolis grottklubb babylon swedish bonnier expeditions bernt carlsson john mandeville gränsland lön dimma tron trafikpolis burrata kunskap tagelskjorta olja kenotaf elfenbenskusten hunger games myter dricksvatten försenad handel katabatic svenska pompejiprojektet roman smittskydd indien zoologiska dollarsedel salomon chrysostum dyatlov perikles pålspetsaren romarrikets fall ellen key rymdhjälmar panichetto pinje lost cities thoth kokt fisk karl gustav holmgren brännoffer högborg puniska krigen nationalmuseum korruption polis bly vacker focus estonia axel boethius begravningsplats papegoja kyrkor väderlek regeringstjänstemän flavius josefus sanskrit försnilla själ angelo bartoli gudomlig "den osannolike mördaren" åsna akeldamak dräktnål wtc äventyrare jägare lazar ljus sommarvärd resekväll muck järnålder delos medea legend al uzza relik pompeji palats barnoffer summit försvinnande julljus israel lund gustaf vi adolf populära påve stay behind duva taronik nato pyramider oxe mobil castrum 3d roswell försäljare davids stad synagoga lagos zorats karer feidias superhjälte äldst världens äldsta mount rushmore national memorial sveriges sista publika avrättning cutting point nobel färskvara nattportier kristendom irak elfenben akilleshäl kvilleeken kopparstenålder kyrkpressen casino plöja auguste rodin marshallöarna dokusåpa illicit excavation konstnär upptäckt gihon aegae mac thukydides självmord kaffefilter ånga notapparat portare tidskrift amelia earhart diet buffel grekiska vaser krympa fru hyrcanus tjernobylkatastrofen unknown arkitektur usa skelett forntiden speldjävulen dis new york purpur palmeutredning armani intuition acropolis sven hedin tjernobyl kulturantropologi hammare ararats berg tandstatus swedish television vax hatshepsut helvetet verkligheten ughtasar orienten anemonkalle hegel korsriddartid tabu aaron kosminski bram stoker flodgud james bond flygande tefat fabrizio luciani vox aska exploring pandemi käft köttätande etruskisk bärsärk kristus produktion grovis evangelist xian storfilm sanningens mun polarexpedition osama bin laden surt hotel excelsior vulkanutbrott natt charles de lorme citrus anemoner ceremoni habemus upptäckarglädje andrew chugg china profet blyförgiftning buss göta kanal toalettkultur valv bronsskatten buddha väderleksprognos affärsledare falska pike östgötaslätten frihet präst supermänniska fabrik "estonia - den sista vågen" lim hakeldama halsring 9/11 explosivt material pokal regeringsbyggnad vampyrkit sommar sara minnesvård stenålder lurendrejeri supersoldat aragil rättegång i januari chefren seismograf alingsås tofet foliehatt meteorologi hemlighet sokushinbutsu tro konstantinopel kropp karahunj kåseri amfetaminer emigrants medelhavsmuseet armenien petra noa rom dyatlov pass kloster expedition etrusker populär historia utgrävning tempel egypten religion noak romersk film noas ark grotta mumie kolonn apple mumier kejsare stockholm skattjakt hannibal fruktbarhet historiska resor bronsålder äventyr ufo droger guld podd ugglor samlare p1 media san giovenale alexander den store säpo skeppssättning documentary urartisk oupptäckta skatter zeus plundring 2014 kyrka kult gamla testamentet kylskåp får julgran biblisk död förbundsarken sol dna mystery romare areni ark biblisk arkeologi julbock molok venedig fattigdom vas korsfästelsen seriemördare neapel kaos pengar arkeolog grottmålningar sveriges radio blogg museum georgien nya testamentet archaeology populärkultur alperna etik iran linköping underjordisk king tours gomorra försvunna new theory aron jesus föredrag cheops offer palmemordet döda havet tidsresenären iphone skatt mausoleum pyramid stad gud bibeln sodom historia grekland recept richard holmgren vin noaks ark djatlovpasset turkiet ararat noah kina jordanien vetenskapsradion historia grav resa föreläsning arkeologi hav press sarkofag nyckelord is indianer messias jul new york times bergsbestigning armchair ishak pasha grundlägga blod dushara kultgrotta in memoriam sexuella övergrepp ekg ben-hur titanic fiske historieforskning stake 1945 monastery hålrum bröstmjölk vesuvius longinus altare sändebud premiär josef qin shi huang sos resor krönikeböckerna sjuarmad arkeologiska föremål big bang pestdoktor plinius den yngre giancarlo panico sprängning fager planta djungel rumänien korrupt brasilien jebuséer salomo trajanus urartu regering stipendier herons ångkula ruttna januarimorgon golanhöjderna berg tartarer kryssning vlad atén dyatlovpasset uppskäraren tronarvinge dollar blomstermotiv van kulturinstitut klimatexpert golvet krukmakaråkern vinter primitiva pengar liv henry lee nervgift theory markuskyrkan arons berg oljelampa heliga birgitta visdom parfymera isbjörnar galax det sjunde inseglet mynt solgud stjälk uran tiggeri 2019 gåta inkatempel present 15 000 stadshotell get ruins motsägelsefull death klippa pyramidbyggare får på träd apartheid ursprung gladiatorspel begravningsfölje konungarnas dal wine athens 1959 vadstena shaman ancient city silverfat tintin tärning bebyggelse kart webb biopremiär charon ulaanbaatar radioaktiv eremiter zombie minervauggla färskost dig plankor haddock ko slussen m/s estonia härbärge durupinar hollywood arena jerusalems förstöring csn mytologiska sorbet infrared copernicus plogfåra sjösäkerhet nyfödd syndafloden olof palme dödsrike veteskapsrådet förstörelse trump slarv sova munsbit ägg skuld kaukasisk sår baetyl vayots dzor fossil åkermark antidepressiva nostradamus excavation soma anders kaliff gaslighting buddhism romerska imperiet väder januari 2014 allseende öga utsmyckning jordbävning arkeologer gravfrid polarbröd pazuzu dispater tatius kalle foto packa kapitolium varning pressfrihet scanpyramids fontän utbrott kristi spjut obelisk erich von däniken skådespel filmanalys terrakottaarmén diocletianus radio lyssna moraletik hand fågelmask ångmaskin les caves du roy toalettpapper jönssonligan stierngranat ruiner emperor alexandria krönika 2001 jubileum dakien fästning budget fettsugning skor undersökning geshur silhuett 1300 papegojfisk terracotta markus riksantikvarieämbetet kapok julklapp elisabeth hesselblad borg nedläggning missionär gömma åker fabrodesign utomjordingar lamb of tartary lockerbie äventyrsbad mysterium koka grodor centralasien skymning anemon-kalle pär karlsson hällristningar aerial the seventh seal hathor glödlampor dokumentär arsenik iron man skvaller antikens kultur pripyat apostlagärningarna förkrympt huvud dold camorra discover kontroversiell port skolfröken batteri bocca della verità res till världskulturmuseerna silver diodorus antiokus athena noctua motiv grädde metusalem pilot tänkaren formation jesaja argonauterna plutarchos birka chernobyl vattenfyllda skattgömma fora looting marco polo site analfabet stadsgräns svanelid vintillverkning rumskullaeken mytologi straff podcaster ammon fynd konflikter kung romersk tradition kartor delta imperier lydia capolicchio flyg globen betong myt arkens djur lisbeth styx riksbankens jubileumsfond islamiska staten tal konungaboken knacka dörr area-51 klättring praetorium klubbsymboler wulstring vatten nabatéer metsamor aronofsky exorcisten colosseum sema tomas karlsson juda julljusstake andra världskriget climbing spion manhattan västra götaland akeldama karlsons klister 137 bröd kardinal humaniora morse sommarpratare äkta bohemian grove kalfjället konspiration artikel kran plinius den äldre standar toalett chaplin "degklump" fluorid tiggare theodosius lunds resebyrå josephus presidenter anemon fingrar medico della peste tusen vulkan beirut vinäger sällskapsresan andrée vattenledning trailer tomb köpmän kolmårdens djurpark adonia fruktbarhetsrit uggla sallad pulcinella desert blodsåkern januari semiramis ull tetrodotoxin bedtime stories pass krigsherre lampa helgonförklaras museet skandal wikileaks etnologi silverpenningar tersorium ipad härkost pan am transylvanien stridsflygplan vattentäta skott synd romerska ockupationen veke 2015 budskap mozzarella fartkameror tygfärgning hart island morgon betalningsmedel mongolisk bomullsplanta dag hammarskjöld ljusstake vatikanen utgrävningsrapport kärnkraft rikedomar 1949 dante gävle how to lotusställning ericsbergs säteri