En vit fläck på kartan - Taklamakanöknens bronsåldersfolk

5 september 2016 « Tillbaka
Taklamakanöknens moderna samhällen, likt de under äldre tid, återfinns som ett pärlband kring det flacka ökenområdet. Tidiga boplatslämningar återfinns i vissa fall längre in i öknen, intill de från söder rinnande vattendragen. Illustration: Richard Holmgren
Taklamakanöknens moderna samhällen, likt de under äldre tid, återfinns som ett pärlband kring det flacka ökenområdet. Tidiga boplatslämningar återfinns i vissa fall längre in i öknen, intill de från söder rinnande vattendragen. Illustration: Richard Holmgren

Tarim-bäckenet som omgärdar den kinesiska Taklamakanöknen har varit en skådeplats för öst-västliga kulturutbyten under nära 4000 år. Den genompasserande handeln, Sidenvägen, utgjorde blott ett sent fragment av traktens långa handelshistoria. Lika många var de innovationer och tankar som fördes fram och tillbaka långt tidigare än vi anat - detta av ett folk vi vet väldigt lite om.

Öken mumier
Mumien från Chärchän. Foto: Richard Holmgren Mumien från Chärchän. Foto: Richard Holmgren

På bilden intill kan du se den över 3000 år gamla kaukasiska mumien från Chärchän. Mannen bär ansiktsbemålning av gul ockra som visar sig som spiralmotiv vid hans tinningar. De senare kan tolkas som stilistiska återgivningar av vädurshorn - ett vanligt motiv i stäppkonsten. Men vad var det som förde denne kaukasiske man ända till trakten av dagens Kina och var bodde han och hans folk?

Fyndplatsen för flera av dessa mumier återfinns i Tarim-bäckenet, vilket ligger i den största av de kinesiska provinserna, Xinjiang. Det vidsträckta ökenområdet avskärmas av några av världens högsta bergsmassiv. Söderöver tornar det tibetanska höglandet på ryggsidan av Kunlunbergen. Norröver finner vi Altaibergen mot Mongoliet och Tian Shan mot Kazakstan. I sydväst reser sig Hindukush - höjderna som fick Alexander den Store att styra söderöver mot dagens Indien.
 

Marknadsgator i staden Kashgar för 20 år sedan. Foto: Richard Holmgren Marknadsgator i staden Kashgar för 20 år sedan. Foto: Richard Holmgren

Buddistiska ruinstäder vittnar här om ökenområdets tidiga förflutna och muslimska monument vittnar om dess dryga tusenåriga historia fram till idag. Xinjiang blev en självstyrande region 1955, en tid då mer än 90 procent av befolkningen utgjordes av icke hankineser, det vill säga av de turktalande och muslimska Uygurerna. I samband med att provinsens huvudstad Urumqi sammanflätades med det övriga Kina, medels järnvägen, kom hankineserna att dominera provinsens mest norra delar. De folk vi idag finner omkring Taklamakanöknen ger dock fortfarande en bild av en etnisk komplexitet som är lika varierande som vidden av det landskap de bebor. På en modern karta befinner man sig i Kina, men verkligheten är mer komplicerad. Fortfarande kan vi besöka betydelsefulla och traditionella handelsplatser såsom de i Hotan och Kashgar. Här kryllar marknaderna fortfarande av handelsmän från allsköns angränsande länder, vilket förnimmer om platsens historiska drama. Mer än tio år har dock passerat sedan jag senast besökte Kashgar och dess gamla kvarter. Stadens enorma marknadsplats har därefter kommit att moderniseras radikalt och kläden med inslag av snöleopard tillhör numera en annan era.   

Öken mumier
En kappa som följt den döde i graven. Ett ypperligt exempel på de bevaringsförhållanden som väntar vid mötet med Tarims förflutna. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang En kappa som följt den döde i graven. Ett ypperligt exempel på de bevaringsförhållanden som väntar vid mötet med Tarims förflutna. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang

Redan under århundradena direkt efter 2000 f. Kr., vittnar arkeologiska fynd om hur bronshantverk, hjulförsedda vagnar och tamhästar introduceras i den gamla Kina. Antingen kommer de direkt från det eurasiska stäpplandet eller som förmedlade genom östra Centralasiens folk. Under det följande årtusendet ökade handeln och det intellektuella utbytet på ett sätt som kunde säkra det kinesiska försvaret mot nordliga stammar. Speciellt viktig blev handeln med alfalfa-foder och stridshästar, eller de för tiden så kallade ”blodsvettande hästarna”. Det är också under liknande former som buddismen kommer att färdas längs Tarim-bäckenets handelsvägar för att sedan blomma ut i delar av Kina. Både den materiella och den andliga kulturen kom sedan att omformas till något unikt i Kina, något som sedan också kom att flöda i motsatt riktning. Hela denna process av utbyten mellan folk i öst och väst verkar dock ha fått hjälp av en befolkning som vi vet mycket litet om – ett eller flera folk som slår sig ned i östra Centralasien under bronsåldern. Till Tarimområdet tog de med sina husdjur, metallurgi och sin vävnadsteknik. 
 

En av de mänskliga gestalter av trä, sannolikt en kvinna, som rests vid Ördek-nekropolen. Platsen utforskades redan på 1920-talet av Folke Bergman. Teckning efter foto: Richard Holmgren En av de mänskliga gestalter av trä, sannolikt en kvinna, som rests vid Ördek-nekropolen. Platsen utforskades redan på 1920-talet av Folke Bergman. Teckning efter foto: Richard Holmgren

Vid mitten av 90-talet inleddes en sällsam mumiehysteri i såväl vetenskapliga som populära kretsar. Denna bottnade i det förnyade intresset för de extremt välbevarade mumier som påträffats i Tarimbassängens ytterområden och som inledningsvis kom att vila i en museikällare i staden Urumqi. Det mest slående var just mumiernas bevaringsförhållande som trots sin höga ålder, ibland flera tusen år, gav intrycket av att de endast slumrat till för ett ögonblick. Dessa mumier som i flera fall var bemålade och fortfarande bar sina fantastiskt färgstarka kläder, hade återfunnits med ett lika väl bevarat gravmaterial.

Inte mindre stor var häpnaden över det faktum att några av mumierna från den äldsta tiden inte var ”kineser”. Utseendemässigt såg de ut att vara individer av kaukasiskt ursprung. Kropparna härrörde från ett antal olika begravningsplatser tillhörande andra till första årtusendet f. Kr., främst lokaliserade längs med den södra och östra delen av Tarim-bäckenet. Även om variationen av mumier i det förhistoriska Xinjiang visar på olika populationsgrupper, så förmodas de tillhöra tre olika huvudgrupper där de tidigaste fysiska beläggen överensstämmer med ett relativt homogent Proto-europeiskt släkte. Kropparna har hittats i gravar såsom exempelvis de i Qäwrighul, vilka kan dateras till tiden från 2000-1500 f. Kr. Dessa människor kan ha representerat en utlöpare av de europeiska stäppkulturer som expanderade österut under det fjärde till tredje årtusendet f. Kr. Den mongolida befolkningen som återfunnits i östra Tarimområdet börjar först framträda under senare delen av samma årtusende och förekommer då uppblandade med mumierna av kaukasiskt ursprung. Huruvida denna senare befolkning bebodde regionen före den kaukasiska immigrationen är svår att avgöra utan bättre vittnesbörd från tidigare neolitiska gravar.  
 

Vy över ett större residens vid Niya-boplatsen i södra Tarim. Lämningen ger en bild av öknens extrema bevaringsförhållande där den bärande träkonstruktionen fortfarande står kvar, i detta fall efter 2200 år. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang
Vy över ett större residens vid Niya-boplatsen i södra Tarim. Lämningen ger en bild av öknens extrema bevaringsförhållande där den bärande träkonstruktionen fortfarande står kvar, i detta fall efter 2200 år. Foto: Arkeologiska institutet i Xinjiang

Likt gravfältet vid Qäwrighul så har de första fynden av textilier i Xinjiang sitt ursprung i lämningar från det tidiga andra årtusendet f. Kr. Textilier från denna period är ofta enkla där sömmar, foder och byxben saknas i enkelt vävda kläden. Vanliga är midjelånga skjortor eller enklare kappor av fårull. Vid denna tid hade fåret ännu inte fått sin givna plats så långt österut som i Kina, men närvaron av ylle-textilier i Tarimområdet ger vid handen att man introducerat tamfåret från väst vid sidan om odling av exempelvis vete. Frågan om det var just Qäwrighul-mumiernas direkta förfäder som introducerade fåret kan ännu inte besvaras, även om mycket talar i denna riktning.  

Det råder en tämligen stor förvirring vid identifieringen av kulturer mellan tiden 2000-700 f. Kr. Till saken hör att många av de kända gravområdena visar på en lång kontinuitet som försvårar identifieringen av de specifika kulturvariationerna. Vid sidan om den så kallade Qäwrighul-kulturen, utövade Tarimområdes tidiga invånare blandjordbruk. Regionen längre norröver etablerade en mer bofast befolkning som idag täcks av de mer historiskt belagda oas-städerna. De tidiga kulturerna har efterlämnat bemålad keramik som visar på influenser med östliga grannar från Gansu-provinsen, men även med stäppregionerna i nordväst. De vilar i schaktgravar som preparerats av timmer och soltorkat tegel. Vid sidan om de spörsmål som berör införandet av olika tamboskap, grödor och materiell kultur, så är dessa gravkonstruktioner ytterligare en indikation på ett ursprung som för oss bort över stäpplandet mot västra Centralasien.
I stor utsträckning saknar vi dock fortfarande betydande hus- och boplatslämningar från de tidigare perioderna. Även om sådana kan förväntas vara mycket enkla i sin utformning, så skulle de kunna ge ovärderlig information om det dagliga livet. Ett fascinerande exempel på vidsträckta och välbevarade boplatslämningar är annars de från Niya, vars nuvarande trästrukturer främst dateras till Han-dynastin, alltså de närmaste två århundradena omkring vår tidräknings början. 
 

Arkeologiska undersökningar som bedrivits under senare tid bygger ofta på de underlag vi känner från expeditioner som initierades för över hundra år sedan. Från den brittiska sidan känner vi forskningsresande som Sir Aurel Stein men inte minst den för oss mer bekante Sven Hedin. Det var under sökandet efter Centralasiens konst och skriftreliker som dessa tidiga forskare först kom att skildra upptäckter av torkade kroppar. Flera av de tidigt dokumenterade bo- och gravplatser har i modern tid undersökts av såväl utländska som lokala expeditioner. Arkeologiska institutet i Xinjiang har till exempel utfört utgrävningar av gravkullen Ördek som tidigare undersökts av den svenske fornforskaren Folke Bergman på 1920-talet. Undersökningarna här visar att gravkullen med sina resta träpålar innehåller gravar som kan dateras ända tillbaka till det tidiga andra årtusendet f. Kr. 

Ett utmärkt komplement vid liknande undersökningar skulle med fördel kunna vara en modern inventering av mer landskapsarkeologisk karaktär. Taklamakanöknens ständigt föränderliga landskap avslöjar ideligen nya fyndlokaler som med förhållandevis billiga och lätta metoder kan dokumenteras genom flyginventeringar av utvalda områden. Fördelen med till exempel ultralätta flygplan är deras stora räckvidd, låga driftskostnad och möjligheten till att landa vid tänkbara lämningar. På så vis kan man utföra preliminära besiktningar av såväl nya som äldre fyndplatser och strukturer. Denna metod kan vid sidan om satellit- och flygbilder vara en av lösningarna på att spåra tidiga boplatslämningar, hägnader och kommunikationsleder. Undertecknad har vid flera tillfällen sökt tillstånd i Kina för flyginventering längs de numera uttorkade vattendrag som fört vatten från Kunlunbergen ut i Tarim-bäckenet. Det är i nuläget tyvärr inte möjligt att få flygtillstånd i en av Kinas geopolitiskt känsligaste områden. I skrivande stund håller undertecknad på med en omfattande flyginventeringsrapport över etruskiska gravar och boplatslämningar, vilka nått spännande resultat med användningen av värme- och infraröd kamerateknik från ultralätt flygplan. Dagens drönare är mycket effektiva vid arkeologiska flyginventeringar, men dessa har dålig räckvidd och tillåter inte platsbesiktning.

Fortfarande väntar många frågor på att besvaras kring Taklamakanöknens tidiga kulturer. De befann sig alltför långt väster- norr- eller österut från de stora högkulturerna, men de befann sig likväl i centrum av den Euroasiatiska spelplanen.        
   
av Richard Holmgren
 

Uppdateringar oktober 2021
Se mer på SVT Vetenskap. Där finner du min kommentar och en länk till en ny DNA-studie, publicerad i tidskriften Nature. 

Läs också min blogg-uppdatering om
Tarim-mumiernas ursprung här:

Richard Holmgren under en arkeologisk inventeringsresa i östra Taklamakan 2004
Richard Holmgren under en arkeologisk inventeringsresa i östra Taklamakan 2004

Något att tillägga?

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

balsamering reopen stadskonst talos imperium teknik konspirationsteori deir el-bahri ericsbergs säteri lotusställning how to gävle dante 1949 rikedomar kärnkraft påven legender arken tandvård nineve värdemätare morgon hart island tygfärgning fartkameror mozzarella budskap 2015 veke romerska ockupationen synd totalstation markusplatsen tepes tibern ombergs turisthotell golgata ingmar bergman stötande couch istiden skänninge försörjning filosof sex köpmän tomb trailer vattenledning andrée sällskapsresan vinäger smak väggen plura istanbul tushpa tavla fruktbarhetsrit adonia kolmårdens djurpark theodosius tiggare fluorid "degklump" chaplin toalett beirut vulkan tusen medico della peste fingrar anemon presidenter josephus lunds resebyrå morse humaniora kardinal bröd 137 karlsons klister korsriddare lödöse museum tonto stiftshistoriska sällskapet taxonomi gravplundring juleljus samuelsboken gäddfiske sema colosseum exorcisten aronofsky metsamor nabatéer ödets spjut pompeii mjölk kartago kinder fjäll totem vampyrer gädda islamiska staten riksbankens jubileumsfond styx lisbeth arkens djur myt betong globen tatev thinker tophet äggvita lyxvara förborgad självmumifiering helig marmorpalats ammon podcaster straff mytologi rumskullaeken vintillverkning svanelid flyg lydia capolicchio imperier delta kartor romersk tradition kung konflikter fynd siwa charun hemmet bönekvarn spel stadsgräns analfabet site marco polo looting fora skattgömma vattenfyllda diodorus silver världskulturmuseerna res till bocca della verità batteri skolfröken formation tänkaren pilot metusalem grädde motiv athena noctua antiokus babylon swedish bonnier expeditions bernt carlsson john mandeville gränsland lön port kontroversiell discover camorra dold förkrympt huvud apostlagärningarna pripyat hunger games myter dricksvatten försenad handel dimma tron trafikpolis burrata kunskap tagelskjorta olja kenotaf elfenbenskusten dyatlov perikles pålspetsaren romarrikets fall ellen key rymdhjälmar katabatic svenska pompejiprojektet roman smittskydd indien zoologiska dollarsedel salomon chrysostum alexandria emperor ruiner stierngranat jönssonligan toalettpapper panichetto pinje lost cities thoth kokt fisk karl gustav holmgren brännoffer högborg puniska krigen sanskrit försnilla själ angelo bartoli gudomlig "den osannolike mördaren" åsna begravningsplats papegoja kyrkor väderlek regeringstjänstemän flavius josefus muck järnålder delos medea legend al uzza kristi spjut utbrott fontän scanpyramids pressfrihet varning kapitolium packa foto kalle soma excavation nostradamus antidepressiva fossil åkermark vayots dzor baetyl relik pompeji palats barnoffer summit försvinnande julljus israel lund förstörelse veteskapsrådet dödsrike olof palme syndafloden nyfödd sjösäkerhet oxe mobil castrum 3d roswell försäljare davids stad synagoga arena hollywood durupinar härbärge m/s estonia slussen mount rushmore national memorial sveriges sista publika avrättning cutting point nobel färskvara nattportier kristendom aegae mac thukydides självmord kaffefilter ånga notapparat ko haddock plankor dig färskost minervauggla zombie eremiter radioaktiv unknown arkitektur usa skelett forntiden speldjävulen portare tidskrift amelia earhart diet buffel grekiska vaser krympa fru hyrcanus tjernobylkatastrofen 2019 tiggeri uran stjälk solgud mynt dis new york purpur palmeutredning armani intuition acropolis sven hedin tjernobyl aaron kosminski bram stoker flodgud james bond flygande tefat fabrizio luciani det sjunde inseglet galax isbjörnar parfymera visdom heliga birgitta oljelampa arons berg markuskyrkan evangelist xian storfilm sanningens mun polarexpedition osama bin laden surt vox aska exploring pandemi käft köttätande etruskisk bärsärk kristus produktion grovis andrew chugg china profet blyförgiftning buss göta kanal toalettkultur ruttna herons ångkula stipendier regering urartu trajanus salomo jebuséer sos qin shi huang josef premiär sändebud altare giancarlo panico plinius den yngre pestdoktor big bang arkeologiska föremål sjuarmad krönikeböckerna resor titanic ben-hur ekg sexuella övergrepp in memoriam kultgrotta dushara longinus vesuvius bröstmjölk hålrum monastery 1945 stake historieforskning fiske is nyckelord sarkofag press hav saga sjunkförlopp globen arena seismograf alingsås tofet foliehatt meteorologi hemlighet medelhavsmuseet armenien petra noa jordanien kina noah rom etrusker populär historia utgrävning noaks ark egypten religion noak romersk film noas ark gud mumie kolonn pyramid mumier kejsare stockholm skattjakt hannibal fruktbarhet historiska resor föredrag äventyr aron droger new theory podd ugglor king tours linköping iran etik alperna säpo populärkultur nya testamentet urartisk blogg oupptäckta skatter zeus 2014 kyrka gamla testamentet pengar kylskåp seriemördare får korsfästelsen venedig molok fattigdom dna biblisk arkeologi mystery ark skulptur romare julbock förbundsarken död sol biblisk vas julgran neapel kaos kult arkeolog grottmålningar sveriges radio museum plundring georgien documentary skeppssättning archaeology san giovenale alexander den store underjordisk media p1 samlare gomorra guld försvunna ufo jesus bronsålder cheops offer palmemordet döda havet tidsresenären iphone skatt mausoleum apple stad grotta bibeln sodom historia grekland recept richard holmgren vin tempel djatlovpasset turkiet ararat expedition kloster dyatlov pass vetenskapsradion historia grav resa föreläsning arkeologi new york times bergsbestigning armchair ishak pasha grundlägga blod betyl vitus vinifera emigrants amfetaminer kåseri karahunj kropp sara sommar vampyrkit regeringsbyggnad pokal explosivt material 9/11 halsring hakeldama chefren rättegång i januari aragil supersoldat lurendrejeri stenålder minnesvård östgötaslätten pike falska affärsledare väderleksprognos buddha bronsskatten valv lim "estonia - den sista vågen" fabrik supermänniska präst frihet upptäckarglädje habemus ceremoni anemoner citrus charles de lorme natt vulkanutbrott hotel excelsior sprängning fager planta djungel rumänien korrupt brasilien uppskäraren tronarvinge dollar blomstermotiv van kulturinstitut klimatexpert golvet krukmakaråkern januarimorgon golanhöjderna berg tartarer kryssning vlad atén dyatlovpasset tabu korsriddartid hegel anemonkalle orienten ughtasar verkligheten helvetet vinter primitiva pengar liv henry lee nervgift theory gåta inkatempel present 15 000 stadshotell get ruins motsägelsefull death hatshepsut vax swedish television tandstatus ararats berg hammare kulturantropologi konungarnas dal wine athens 1959 vadstena shaman ancient city silverfat tintin klippa pyramidbyggare får på träd apartheid ursprung gladiatorspel begravningsfölje gihon upptäckt konstnär illicit excavation dokusåpa marshallöarna auguste rodin plöja tärning bebyggelse kart webb biopremiär charon ulaanbaatar jerusalems förstöring csn mytologiska sorbet infrared copernicus plogfåra casino kyrkpressen kopparstenålder kvilleeken akilleshäl elfenben irak trump slarv sova munsbit ägg skuld kaukasisk sår världens äldsta äldst superhjälte feidias zorats karer lagos anders kaliff gaslighting buddhism romerska imperiet väder januari 2014 allseende öga utsmyckning jordbävning pyramider nato taronik duva stay behind påve populära gustaf vi adolf resekväll sommarvärd ljus lazar jägare äventyrare wtc dräktnål akeldamak arkeologer gravfrid polarbröd pazuzu dispater tatius radio lyssna moraletik hand fågelmask ångmaskin les caves du roy obelisk erich von däniken skådespel filmanalys terrakottaarmén diocletianus krönika 2001 jubileum dakien fästning budget fettsugning skor undersökning axel boethius focus estonia vacker bly polis korruption nationalmuseum kapok julklapp elisabeth hesselblad borg nedläggning missionär gömma åker geshur silhuett 1300 papegojfisk terracotta markus riksantikvarieämbetet koka grodor centralasien skymning anemon-kalle pär karlsson hällristningar aerial the seventh seal fabrodesign utomjordingar lamb of tartary lockerbie äventyrsbad mysterium grottklubb akropolis signerad örebro läns museum palme alunit knight hathor glödlampor dokumentär arsenik iron man skvaller antikens kultur elefantfot etruscan människohuvud attiska schaman hidden snickare milou gambling köpcentrum bomullens historia sydafrika soldater gudar nytänkande himmelska fridens torg munk zombiepulver civilisationens vagga burro akademiker charles lechmere tecktor öron jesaja argonauterna plutarchos birka chernobyl benjamin från tudela god jul påminnelse grave robbery fredspris fof android jordfåra holy lance estoniakatastrofen vår kulturhistoria ny teori monterozzi förståsigpåare syrien tal konungaboken knacka dörr area-51 klättring praetorium klubbsymboler wulstring vatten spegel tyger utvandrarna dräkt exoskelett horatius stonehenge strabo tomas karlsson juda julljusstake andra världskriget climbing spion manhattan västra götaland akeldama giza övning gregory areshian trolldom krigsmaskineri jordbruk obs sommarpratare äkta bohemian grove kalfjället konspiration artikel kran plinius den äldre standar sten budbärare krigsindustrin skåne caracalla columbus upptäckter svenska institutet i rom sommarprogram strukturera medelhavsinstituten klimatforskning aeolipile judas iskariot eric berggren sabotage ara bomull angkor wat statliga medel sekelskiftet indiana jones utställning trajanuskolonnen uggla sallad pulcinella desert blodsåkern italien kung david återuppståndelse lamm kambodja dracula parthenon krigsherre lampa helgonförklaras museet skandal wikileaks etnologi silverpenningar januari semiramis ull tetrodotoxin bedtime stories pass malaria amazonas folke bergman fågel anemon kalle venuehotels vildget google earth motsägelser location tersorium ipad härkost pan am transylvanien stridsflygplan vattentäta skott rövargrottan tsantsa vägledning buffelost thomas quick alun populär arkeologi porta betalningsmedel mongolisk bomullsplanta dag hammarskjöld ljusstake vatikanen utgrävningsrapport