Arkeologi & Historiebloggen

Arkeologi & Historiebloggen handlar om arkeologi, pågående expeditioner och egna utgrävningar, nya upptäckter, kultur- och religionshistoria, antiken, myter, resor och kuriosa samt tidlös politik. Slutledningar och åsikter i inläggen är författarens egna.

Richard Holmgren är arkeolog med fokus på Mellanöstern, författare, föreläsare, illustratör och guide, är religiöst liberal och partipolitisk agnostiker som driver företaget ARCDOC Arkeologisk Dokumentation. Han är också stolt sambo med Virginia och husse till Milou.

2022 > 10

Förbundsarken

Andra Mosebokens förbundsark beskrivs som en bärbar och guldbelagd träkista. I denna förvarades det förbund som Gud etablerade med Moses och hans folk – de så kallade lagtavlorna. Samma ark ska långt senare ha prytt det allra heligaste i Salomos tempel i Jerusalem – detta fram till år 587 f.Kr. då Nebukadnessar II skövlade templet och satte punkt för den första tempelperioden. Förbundsarkens vidare öden är därefter höljda i dunkel. Men finns det egentligen några belägg för att en ark var känd under dess egen samtid och vad säger arkeologin?

Som arkeolog och verksam i Mellanöstern, händer det ofta att den fiktive arkeologen Indiana Jones kommer på tal. Av orsak så brukar det även dyka upp frågor om den så kallade förbundsarken – den som figurerar i filmen "Jakten på den försvunna skatten" från 1981. Den vanligaste frågan brukar vara om det finns några arkeologiska belägg för att en förbundsark har existerat – samt i sådana fall och givetvis - var denna skulle finnas idag? Låt mig därför kort presentera ett par arkeologiska belägg som jag själv tycker stödjer att en liknade tingest kan ha existerat. Var den sedan skulle finnas, den frågan lämnar jag till läsaren. 
 

Förbundsarken i verkligheten

Frågan huruvida den gammaltestamentliga förbundsarken har existerat eller inte, kan vara ett känsligt ämne. Inte minst eftersom den fortfarande är ett centralt objekt inom ortodox judendom. För arkeologin har arken däremot hamnat lite utanför den vetenskapliga disciplinen. Stoffet anses ofta vara alltför mytologiserat och arkens moderna historia har inte sällan flankerats av skattjakt och den typ av arkeologi som tidigt försökte bevisa bibliska skeenden med hjälp av spadar i jorden. Detta kräver mer av arkeologin än den klarar av, även om biblisk historia sedan länge har finslipats till gedigen fornforskning. Trots att förbundsarken mest behandlats inom teologiska studier, så kan vi faktiskt närma oss frågan om dess möjliga existens genom arkeologisk metod – det vill säga att först svara på frågan om den som föremål är representativ för sin egen tid. Detta bör dock tas med försiktighet eftersom den bibliska beskrivningen av Moses ark, vilken förläggs till sen bronsålder (ca 1550-1200 f.Kr.), har nedtecknats långt mycket senare. 
 

En bevingad tron avbildas på Ahiram-sarkofagen från Byblos. 
Foto: Wikimedia Commons (efterbearbetad)

Arkens egenskaper gör gällande att kistans lock bestod av en tron där guden uppenbarade sig mellan två bevingade väsenden, så kallade keruber. På så sätt utgjorde kistans lock ett ”tomt” tronsäte som i svensk översättning brukar benämnas ”nådastolen”. Den underliggande kistan som innehöll själva förbundet, bildade således en slags fotpall. Detta är viktigt. Just denna idévärld känner vi genom flera arkeologiska fynd från tiden av sen bronsålder och fram till tidig järnålder. Ett järnåldersexempel är reliefen på den feniciska Ahiram-sarkofagen från Byblos, ca 850 f.Kr. - en stad som var belägen strax norr om dagens Beirut. På denna sarkofag ses en regent sittandes på en tron som bärs upp av två bevingade sfinxer. Hans fötter vilar just också på en fotpall. Förvisso är detta inte helt likt den idag gängse uppfattningen av en förbundsark, men konceptet är förmodligen långt mer trovärdigt. Det ger oss en bild av vad bibelns förbundsark egentligen handlade om. Om man skulle tillföra två bärstänger och göra en bärstol av den tronande karaktären, ja då har vi ringat in det historiska konceptet för en "äkta" förbundsark. 
 

Förbundsarken

Härskare sittandes i sin bevingade tron. Ristad i elfenben och
återfunnen i den gamla staden Megiddo.

Illustration: ARCDOC

Motivet med individer som bär fram tribut till en härskare som tronar på samma vis som i Byblos, har också hittats i staden Megiddo (ca 1300 f.Kr.). Men även den babyloniske solguden Shamesh tronar på keruber i sin himmelsvagn. Med andra är den moderna bilden av förbundarken sannolikt felaktig - det vill säga den som gestaltar ett lock utan ett tronsäte. De änglaliknande väsenden, keruberna som numera avbildas sittandes antitetiskt vända mot varandra, äger då ingen egentlig funktion. Men sittandes sida vid sida, så bär de tillsammans upp en tron med ett av sina respektive vingpar. 

Mycket talar även för att ark-kulten inspirerats av egyptiska båt-ritualer där sådana bars med bärstänger eller drogs på vagnar i processioner. Båtarna användes för att transportera en gud eller en mumie och kunde även ge orakelsvar. I Gamla testamentet finns flera referenser till hur gud kommunicerar med sitt folk från en plats mellan keruberna, just från tronen ovanpå vittnesbördets ark. Men, en av de kanske mest intressanta analogierna till Egypten och funktionen av en förbundsarkark i alldagligt bruk, finner vi i ett historiskt förbund som gjordes mellan två högst verkliga regenter - det vill säga mellan farao Ramses II och den hettitiske kungen Hattusilis III. Där står följande; 

"Ett skrivet förbund som jag gjort med den stora kungen, och som Hattu konungen har gjort med mig,
ligger under fötterna på den stora guden (Ra).
De stora gudarna är vittnen till detta.”

Arkeologiska fynd från förbundsarkens samtida epoker ger sålunda en bild av högst verkliga föremål, sprungna ur ritualer och praxis. Frågan är dock lång mer komplicerad och några säkra belägg för att just förbundsarken har existerat, är långt från besvarad. 

av Richard Holmgren

Tutankhamon, Föredrag på Medelhavsmuseet

1 november 2022, kl. 18:00 - 19:00

I år är det 100 år sedan upptäckten av Tutankhamons grav.
I höstens föreläsningsserie "När mumierna vaknar" får du höra det senaste från egyptologisk forskning om mumier och
om den mytomspunna Tutankhamon.
Välkommen!

 


EN HÄRSKARE MED UNIVERSUM I SITT GREPP
- TUTANKHAMONS UNIKA GRAVGÅVA

Denna kväll ger vi oss ut på en hisnande färd. Nya forskningsresultat kommer att ta oss från universums yttre gränser för att hamna i den japanska övärlden och vidare upp till klostren i Tibet - över det rika Kaukasus och fortsätta ned mot till de gamla regenterna i den ”bördiga halvmånen”. Slutdestinationen är som sig bör, Konungarnas dal och Tutankhamons rikt utsmyckade grav. Här finns faktiskt en röd tråd och allt är inte guld som glimmar. Nyfiken?

Föredragshållare: Richard Holmgren

Illustrationer

Resor

Populärt

Senaste inlägg

ARKIV

Länkar

Senaste kommentarer