The Swedish Pompeii Project

Dokumentation av fresker i Pompeji 2000-2004

Pompejiprojektets undersökta kvarter (insula 5.1) Pompejiprojektets undersökta kvarter (insula 5.1)

INSULA Det Svenska Pompejiprojektet inleddes år 2000, där själva dokumentations- och undersökningsområdet koncentrerades till det pompejanska kvarteret 5.1 (insula V.1). Området ligger i Pompejis norra region, ett stenkast från stadsporten Porta Vesuvio. Kvarteret domineras av tre större hus som från norr till söder fått namnen Casa degli Epigrammi greci, Casa di Caecilius Iucundus samt Casa del Torello.

Mellan portarna till husen och framförallt längs med gatorna mot Via del Vesuvio och Via di Nola finns även ett flertal mindre inrättningar för olika verksamheter såsom bageri, tygfärgning, tavernor samt ”minutaffärer” för vin och kött. Husen var alltså inga fristående hus, utan bildade snarare en radhusliknande arkitektur där husens ytterväggar delades med de andra villorna samt de olika affärsverksamheterna mot gatan. Förutom vid husens tillhörande trädgårdar, skapades därför ofta en klaustrofobisk och fönsterlös miljö, vilken skrek efter levande landskap och öppenhet. De inre väggarnas freskomålningar kunde lösa detta problem och det gjorde de med stor skicklighet. 

Pompejiprojektet

STILAR ARCDOC arbetade framförallt med dokumentationen av fresker i de tre mer fashionabla husen – som av orsak också inrymmer de mer elaborerade freskomålningarna i kvarteret. Pompeji sitter på den mest omfattande samlingen av fresker som bevarats från romersk tid och man brukar dela in dess varianter i fyra kronologiska och tidstypiska stilar. Den första stilen som var populär från ca 200-80 f.Kr. imiterade i förstone byggelement i trä, sten och marmor – en slags hyllning till tidigare och samtida palatsarkitektur. Den andra och efterkommande stilen inleder en mer illusionistisk inomhusvärld, där arkitektoniska detaljer lurar ögat genom tredimensionella framställningar av verkligheten. 

Väl framme vid åren 20-10 f.Kr. och den tredje stilen, möter vi en reaktion mot det tidigare och mer strama uttryckssättet. Här finns mer plats för figurativa och färgrika dekorationer med ornamentala detaljer – en mer elegant och raffinerad urladdning som inte sällan även återspeglar konstnärens egen hand. Stilen finns representerad i Pompeji fram till ungefär år 60. Den fjärde stilen, åren 60-79, blev en respons på den tredje stilen men där man nu tonade ned det ornamentala. I denna stil ser vi storskaliga utsiktspanoraman som samverkar och återkopplar till de arkitektoniska detaljerna i de första två stilarna. Hela väggar kom att fyllas med mytologiska berättelser, ofta som inramade bilder vilka ackompanjeras med tidigare stilelement. Du kan se exempel på denna stil i ARCDOC:s grafiska illustrationer nedan. 

I Pompeji markerade vulkanutbrottet år 79 slutet för stadens fresker. Vän av ordning frågar sig kanske om det fanns en femte och en sjätte stil? Redan den fjärde stilen avslöjar faktiskt ansatsen till vad som komma skulle. Det efterkommande måleriet kom följaktligen också att kallas för en pastisch eftersom de tidigare stilelementen ofta kom att kombineras.      

Pompejiprojektet
Exempel på en detaljanalys och rekonstruktion av urblekta freskomålningar i huset "Casa degli Epigrammi greci" Exempel på en detaljanalys och rekonstruktion av urblekta freskomålningar i huset "Casa degli Epigrammi greci"

ARBETET Själva dokumentationen av fresker i insula V.1, kom att involvera allt från husens hela väggar till enskilda detaljer som väggsocklar, portaler och centralmotiv samt fristående murar. De ofta urblekta och väderangripna freskerna fuktades med vatten för att bättre lyfta fram sina detaljer, varpå en genomskinlig ritfilm applicerades. Därefter markerades och numrerades freskernas svagt bevarade färgfragment med upprättade färgskalor. Detta gjordes i skala 1:1. Målet med denna typ av dokumentation var att försöka återskapa motiv utan att tillföra subjektiva tolkningar. Sedan förminskades motiven och renritades för hand i tusch. I nästa steg applicerades de olika numrerade färgsegmenten genom olika programvaror såsom Photoshop och Illustrator (bilderna intill visar detta i gråskalor).    

Svenska Pompejiprojektet
Freskodokumentation av Caecilius Iucundus matsal (triclinium). Centralmotiv med prins Paris "skönhetstävling", vilken ska avgöra vem som är vackrast av Afrodite, Hera och Athena (dokumenterad av Richard Holmgren, Berit Kaussel och Anneli Blom)

Besök hemsidan The Swedish Pompeii Project

Se filmen här Se filmen här

Se dokumentären: 
Pompeji - arkeologi & erotik 

Sändes i SVT 19 januari 2003 | Längd 28 min

Pompeji förfaller. Horder av turister, regn och kalla vintrar sliter på målningar och hus. De italienska myndigheterna ropar på hjälp för att rädda staden som kan berätta mer om livet för 2000 år sedan än någon annan plats i världen. För första gången har svenska arkeologer sitt eget projekt i världsarvet Pompeji. SVT:s Ann Victorin följde de svenska arkeologerna på plats i Italien och träffar Augustprisvinnaren Maja Lundgren som berättar om storstaden Pompeji - fullt av lönnkrogar, bordeller och erotiskt klotter
(efter SVT:s arkivtext, oppetarkiv.se)


Programledare/producent: Ann Victorin
Medverkande: Anne-Marie Leander, Margareta Staub Gierow, Monica Nilsson, Maria Johansson, Arja Karivieri, Richard Holmgren, Maja Lundgren, Thomas Staub

 

Läs på bloggen - Världens dödligaste träd