Richard Holmgren, arkeolog
Sommarpratare 23 juli 2001

- Jag heter Richard Holmgren, är 33 år och arkeolog. Genom mitt företag arbetar jag för olika utgrävningar bl a i Mellanöstern. Jag ska tala om det spännande arbetet med upptäckandet av försvunna kulturer, om arkeologerna och de krafter som driver oss som valt arkeologin som yrke eller som specialintresse. Arbetet med att söka det förflutna är en skildring i sig, men månader i tält och sterila öknar ger också tid för begrundan och insikt.

Jag vill dela med mig av annorlunda fältarkeologiska upptäckter och egna erfarenheter från t ex utgrävningarna i bibelns Sodom och Gomorra vid Döda havet - om hur biblisk arkeologi tidigare färgats av fundamentalistiska strategier, men nu kan mötas med andra förståelser. Det mödosamma arbetet med profeten Aarons gravhelgedom på toppen av ett berg i klippstaden Petra eller Christopher Columbus förlorade skepp.

Att som yngling vara med och öppna en grav från faraonisk tid - att ena dagen stå öga mot öga med en mumie och nästa finna en krukskärva i en leråker på Östgötaslätten. Jag ska tala om arkeologins första stapplande steg, om mina första stapplande steg, varför jag gräver och hur man gräver samt varför arkeologer anser att de får störa gravfriden men varför plundrare inte får det.
Vad driver människor generellt att söka och hur gestaltar sig dessa ”myter” i dagens samhälle? Jag vill berätta om tiden i Amazonas djungler, att ge sig av och lämna allt till ödet och upptäckterna - kan man hitta försvunna städer och tempel i dag? Pojkdrömmar med upptäcktsresande som förebild, är dessa passé eller kanske till och med kontroversiella inom dagens vetenskap.

Vi tror oss nu känna jordens alla hörn. Var riktar vi nu alternativt våra blickar? Är det ökade intresset för arkeologin en ersättning för den tid då man siktade mot horisonten. Vad driver oss att förstå, veta mer om, eller kanske till och med äga det förflutna?

Ur Sommars tablå från 2001