Visa staken i fönstret?

...eller placera granen i vardagsrummet?

Det visar sig nämligen att om du nödgades välja, så uppfyller de ändå samma funktion. För tjugo år sedan, i Jordanien, grävde jag fram ett gåtfullt objekt på en plats kallad för "pärlornas faders kulle". Fyndet kan hjälpa oss att svara på en spännande fråga - varifrån kommer egentligen idén till våra julljusstakar och julgranar?


En julhälsning till er alla från min första blogg via min nya hemsida.
I hopp om en spännande julläsning!


Richard

Från oljelampor till julljusstakar

En lampa berättar -
julgranar och julljusstakar är samma sak

av Richard Holmgren



Vår berättelse börjar av nödvändighet varken bland granar eller i en juletid med Kristi födelse i fokus. Den börjar vid våra julljusstakar, ofta sjuarmade, som nu pryder fönstren i nästan alla svenska hem. Den sjuarmade ljusstaken har följt med en ansenlig tid. Sedan länge har oljan i lamporna ersatts av vax och vidare numera elektricitet. De sju ljusen hämtar sin omväga tanke från den bibliska arenan och inte minst från den sjuarmade ljusstake som prydde Herodes tempel i Jerusalem. Enligt den judiska traditionen känner vi denna under namnet menorah. Denna var en vital komponent i israeliternas religionsutövning. Vi känner den från tiden för Moses och hans folks fytioåriga ökenvandringen - en legendarisk händelse som hänger sig knappa 3500 år tillbaka.

Världens äldsta "juleljus"?
Vid en utgrävning av ett 2700 år gammalt bostadshus i nuvarande Jordanien, hade jag förmånen att gräva fram en speciell typ av oljelampa. Nästan samtliga lampor från denna tid hade vanligen en enda flik som fungerade som hållare för veken. Ni kan se en sådan i den översta bilden till höger. Man skulle kunna beskriva denna typ av lampa som en keramikskål där man tryckt ihop ena halvan för att den brinnande veken skulle hållas stadigt på plats. Lampan fylldes sedan med olivolja.
Men, åter till fyndet. Just den framgrävda lampan hade istället sju flikar. Ni kan se en variant av en sådan lampa i mittenbilden ovan. Den oundvikliga frågan infinner sig om denna lampa möjligen representerade en vardagsvariant av den samtida och sjuarmade lampa, menorah, som redan pyntade Jerusalems första tempel?

Vad stod i templet?
Frågeställningen kräver aktsamhet eftersom spekulationer av denna typ skulle kunna kasta den bibelarkeologiska vetenskapen tillbaka till 1800-talet. Med risk för att göra detta så väljer jag ändå att gå vidare. Den observante är medveten om att beskrivningen av menorah kan ha nedtecknats efter den tid som de den framgrävda och sjuflikade lampan representerar. Det råder vidare en oenighet om det riktiga utseendet på den sjuarmade ljusstake som prydde den tidigaste tempelperioden i Jerusalem. Men, sju är åtminstone alltid sju.
I alla händelser hade nu detta framgrävda fynd just sju ”pipar” och är en lampvariant som ibland hittas i det östra Medelhavsområdet. Vi vet att avbildningar av menorah blir vanliga från det första århundradet. Dess sju armar är alltså inga hållare för vaxljus, utan istället tidstypiska piedestaler för oljelampor. Du kan se hur menorah vanligen avbildades på den nedersta bilden där den dekorerar en lite modernare oljelampa, från det första århundradet.
Så, med andra ord vet vi inte säkert om de framgrävda och sjuflikiga lamporna vill efterlikna den samtida tempelljusstaken. Men, sannolikt uttrycker de en tradition från vilken även menorah hämtat sitt stoff. Vad är då detta för traditon?

Siffermagi
Det heliga sjutalet är det bäst representerade inom siffermagin. Dess manifestation sjuder genom många religionshistoriska teman, men når ett mer väldokumenterat kulmen i den judiska traditionen. Därifrån inspirerade den vidare de kultursfärer som spreds från det östra Medelhavsområdet. I Bibeln till exempel, inramas som bekant hela textsamlingen med sjutalet, allt från skapelseberättelsens sju dagar fram till Uppenbarelsebokens sju sigill. Men, sjutalets magi var ett etablerat faktum redan tidigare - då i den sumeriska tankevärlden. Där hittar vi de sju kända himlakropparna som gav upphov till de sju veckodagarna.

Guds förlorade hustru
Enligt det Gamla Testamentet gav Gud instruktioner till Moses om utformningen av menorah. En teori är att dess gestaltning är hämtad ur hebreisk kosmologi, där de sju grenarna representerade just de sju ovan nämnda himlakropparna. Upphovet till utseendet kan också återfinnas i moriah-busken vars grenverk inspirerat till lampans grenliknande form. Det är spännande att se hur kopplingen mellan detta grenverk och de sju himlkropparna leder oss till föreställningen om livets träd, representerat genom gudinnan Asherah. Denna kananitiska gudinna (Athirat) finns vida dokumenterad i de kilskriftstavlor som återfunnits i det forna Ugarit och vi känner henne som gemål till guden El. Denna tidiga gudavärld, med flera gudar, blev dock bortrensad i de fem moseböckerna, detta till förmån för tron på en enda gudom, Jahve - eller om ni så vill, Gud.

Järnålderns julgranar
På ett akkadiskt sigill från 2200 f.Kr. kan man beskåda gudasagan om Eden där det sjugrenade trädet har en central funktion. Mot denna bakgrund är det lättare att förstå hur den sjuarmade ljusstaken likaledes kan representera en kosmologi som inte bara inspirerade den judiska trosläran, men faktiskt också är lite motsägelsefull. Detta eftersom menorah då växt fram ur traditionen om offerlundens fruktbara träd, det vill säga gudinnan Asherah, samtidigt som den stod i den ende gudens hus. Under samma period som det första templet, men ute i byarna, var det vanligt att folk dekorerade offerlundarnas livsträd med votivgåvor. Genom att skänka något av värde till livets träd så hoppades man därmed få något livsbejakande tillbaka. Det är således ingen slump att våra gåvor, alias julklappar, ska läggas under granen och vidare även utdelas från julgranens domän. I förhistorisk tid hängdes votivgåvor upp i trädet på samma sätt som vi dekorerar våra julgranar. Mängder av perforerade fruktbarhetssymboler vittnar om just detta.

Kulturkrock blir julpynt
Turerna kring sjutalet, lamporna och trädet är således mer komplicerade än de vill ge sken utav. Oljelamporna som flämtar i arkaiskt dunkel kan dock fortfarande sprida ljus över flydda tider. De låter oss förstå att kulturkrockar såsom den mellan den ende guden kontra fruktbarhetsgudinnan (trädet i offerlunden) faktiskt kan leva sida vid sida genom olika perioder och forma ritualer även i detta nu. Vi kan också, på lite omvägar, säga att våra julljusstakar och dekorerade träd faktiskt har varit beroende av varandra sedan tidernas begynnelse. De representerar trots allt samma sak - livsträdet - där vördnad och givande innebär liv och alstringskraft. Eller, i modern svenska, slarva med vattningen och du kan glömma det där med frukt. Allt detta kan vi närma oss genom fyndet av en liten oljelampa.

God Jul & Gott Nytt År 2014!

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar